Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 september 1856, sida 1

B — i den oändliga verldsrymden, innan ytan af detta glödande klot var så -mycket afkyld, att vattnet, som bildades af de omgifvande dunstmassorna, kunde hålla sig derpå, utan att genast i ångform förflygtigas. Men ännu längre tid har denna först stelnade skorpa af granitisk beskaffenhet varit kringfluten af en kokande ur-ocean, som efterhand fullkomligt krossade och upplöste de lösslitna massorna, hvilka småningom, sedan den utomordentliga värmegraden och vågornas häftiga rörelse hade aftagit, lägrade sig som fällning på den stelnade granitskorpan. Så danades de första eller primära bilningar af jordytan. Deras produkter äro gneis, glimmer och lerskifler, hvilka alltid förefinnas i lager och hvari ännu inga hvarken djureller växtförsteningar anträffats. Det första är ett bevis på, att de hafva sitt ursprung genom vattnet, och af det sednare ser man, att, då de bildade sig, ännu icke något lif rördes på jorden; men de äro rika på kristaller och kallas fördenskull kristalliska berg; äfven innehålla de malmådror. Medan nu ur-oceanen mer och mer afkyltes och dess vilda rörelser blefvo mera lugna, uppstod småningom en fälining, på hvilken det första lifvet på jorden framträdde. Detta var bildningen af öfvergångsbergen, hvaraf de hufvudsakligaste på dessa taflor äro betecknade genom olika färger. Djurlifvet i denna första stora epok af den primära bildningen har väl endast varit inskränkt till lifvet i hafvet, då i den glödheta, med koldunst uppfyllda atmosferen ännu intet djur kunde andas; hvadan det i denna period endast funnos vattendjur. (Här förevisas: åtskilliga afbildningar från denna period, såsom en snäcka, en trilobit, stammen af en trädaktig växt (knorria imbricata), som förekommer i olika arter, och hvaraf man finner försteningar ända till 50 fots längd. Från samma period förevisas ett fingeradt lanskap, om hvilket det hetev i beskrifningen: Atmosferen var i denna tid öfver hela jorden mycket varm. Jordytan bestod endast af små öar, betäckta med växter at den sällsyntaste form och helt olika dem, som nu förefinnas. Man ser kolossala träd med litet löf och mörk färg; vidare mäktiga stammar, utan blad, och bredvid dem nästan stamlösa växter, äfvensom några enkla träskoch vattenplantor. Dessa, hvilka merendels höra till Cryptogramerna eller blomsterlösa växter, utgjorde denna periods hela växtrikedom.) De ännu glödande granitmassorna förvandla vattnet, der de träda i beröring med detsamma, till änga, som stiger i höjden, bildar moln och sedan faller ned igen som regn. Derigenom befruktades den ungdomliga marken, hvaraf den rika vegetationen frambragtes, hvilkens qvarlefvor vi den andra formationen eller stenkolsperioden till största delen sinna förvandlade till kol. Den andra formationen har tre lager, hvaraf det nedersta består af kolkalk och det mellersta af stenkol; det öfversta lagret kallas det dödliggande, emedan man deri icke upptäckt några malmer, utan endast först eningar. (Från denna period, stenkolsperioden, förevisas stammar af Sigillarier, utan bark, samt af Calamites eller Skafgräset, af Lepidodendron eller Fjellträdet, äfvensom en Stigmaria. Slutligen återgifves en af de täta skogar, som vid en tiden funnos på de enskilt liggande öarne och AT ATTU IENPNNGNE TRAKTOR SORIN IATETIONN NE —