Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juli 1856, sida 2

Article Image
ö la sig öppet för Moldaus och Wallachiets förening. Galatz, Moldaus andra stad, önskar innerligt i sin handels intresse denna förening. Fokschan, hvars ena hälft är moldauisk och andra wallachisk, har alltid med stolthet kallat sig den romaniska staden. Tekutsch hade för en tid sedan sin folkförsamling, i hvilken Donaufurstendömenas förening under en främmande furste ansågs vara det nödvändiga vilkoret för landets lycka. I Bottuschan och Bakan hafva möten egt rum med samma resultater. Den moldauiske biskopen och rektorn för det andliga seminariet i Busch uppmanar i en eldig predikan, kallad messoffer för de båda furstendömenas förening, alla befolkningens olika klasser att af alla krafter sträfva för en förening med brödrafolket. Flygskrifter utkomma i samma syftning. Dessa fakta vederlägga bäst Wienertidningarnes påstående, att i Moldau visa sig inga sympatier för föreningen. AMERIKA. Valen till kandidater för presidentvärdigheten fortgå med ifver. Följande män hafva af de olika partierna blifvit valde: af det demokratiska partiet J. Buckanan, af det republikanska John C. Fremonth, af Knownothingpartiet Ar. Fillmore, af de s.k. Knownothing-bolters N. P. Banks j:r, af de s. k. Knonv-nothing-sub-bolters RB. V. Stockton och at slafverifienderna G. Smith. Ex-presidenten Fillmore har vid sin återkomst från Europa emottagits med stor entusiasm af Knov-nothingpartiet. I sitt program lägger han största vigt vid att få ett slut på de partistrider (om slafveriet), som nu splittra unionen i tvenne fiendtliga läger. Herr Buchanan har utfärdat ett program, hvaruti han utförligt ordar om sina åsigter beträffande Förenta Staternas inre politik. Han förklarar gig för borgerlig och religiös frihet och mot Know-nothings, som vilja bygga en skiljemur mellan de invandrade och de infödde Amerikanarne. Beträffande slafverifrågan, tror han, att agitationen med anledning af denna närmar sig sin ända, och sätter sitt hopp till den i afseende på territorierna Kansas och Nebraska af kongressen fastställda grundsats, enligt hvilken det öfverlemnas åt innevånarne sjelfva i de resp. staterna och territorierna att afgöra, om slafveriet hos dem skall införas eller ej. I denna grundsats ser herr Buchanan den enda med demokratien öfverensstämmande utvägen till slafverifrågans lösning, enär äfven redan organiserade stater genom densamma kunna afskaffa det inom dem bestående slafveriet, om och när de så vilja. Rörande den utländska politiken afhåller sig herr Buchanan från att ingå på detaljer, men tillägger, att om han kommer att beklädas med presidentvärdigheten, skola hans bemödanden gå ut på att lefva i fred och vänskap med alla nationer, såvidt unionens nationella rätt och ära tillåta det. I begge kongressens kamrar har man sysselsatt sig med oroligheterna i Kansas och medlen att stilla dem, -men utan att hafva fattat något beslut. I representanthuset har ett andragande förekommit om Kansas införlifvande med Nebraska, i senaten om dess skyndsamma upptagande i unionen såsom slaffri stat. Herr Crittendon begärde i senaten, att general Scott skulle utnämnas till befälbafvare öfver trupperne i Kansas, i stället för general Smith, som den för slafveri-vännerna partiska Pierceska regeringen beklädt med denna myndighet. En herr Toombs framlade i senatens möte d. 23 Juni ett förslag till ny folkräkning i Kansas, på hvars grund nya val och territoriets upptagande i unionen skulle försiggå. l Stridigheterna med England hafva i senaten varit föremål för nya ölverläggningar. Med undantag af Clayton, som kritiserade lord Clarendons tal i öfverhuset om central-amerikanska frågan och påstod, att lorden vanställt hans (Claytons) yttranden, talade man i allmånhet i försonlig ton om denna sak. Enligt de nyaste underrättelserna från KanI ; sas har befålhafvaren för de reguliera trupperne, öfverste Sumner, spärrat alla från Californien och Santa F genom Kansas förande vägar och tillbakavisat alla invandrare, som voro på väg till Kansas. Fejden med Indianerne fortfar ännu i de vestliga områdena. Costa-Ricas regering påstås nu hafva erkänt presidenten Rivas och general Walkers regering i Nicaragua och förpligtat sig betala krigsomkostnaderna. andra sidan medförde den till New-Orleans ankomne amerikanske

15 juli 1856, sida 2

Thumbnail