Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juni 1856, sida 2

Den 5 Juni. Hr L. Almqvists inkallande i vår regering synes hafva väckt en större belåtenhet än en så ytterst partiell ministerförändring måhända berättigat. Allt beror uppå de vilkor, på hvilka hr A. ingått i konseljen. Har han dit inträdt, under förutsättning, som dock bör hvila på fasta grunder, att han ej skall komma att blifva ensam om sin mening, då det gäller att förfäkta frisinnade åsigter, utan att han deri skall komma att understödjas af andra ledamöter utaf konungens råd, hvilka väl då, förmoda vi, böra vara några andra än de nuvarande? Har deremot hr A. icke gjort några sådana vilkor, så skulle detta vittna om föga konstitutionella grundsatser, och då vore med hans inkallande ganska litet vunnet. På denna omständighet beror ock huruvida hr A:s inkallande kan anses utgöra något bevis på en lutning å den första statsmaktens sida till mera frisinnade grundsatser. Emellertid vilja vi tillsvidare antaga det bästa och hoppas, det vederbörande verkligen insett behofvet af ett mera frisinnadt regerings-system och att det nu skedda steget endast är det första steget på vägen till detta mål. Ehuruväl motiverna till en sådan sakernas och öfvertygelsernas vänning kunna vara flerfaldiga, torde man dock ej kunna neka, att ju ett af hufvudskalen ligger i den ganska prononcerade allmänna mening, sora i detta sall gjort sig gällande i landet. Denna sida af saken framställes i det aktade Jönköpingsbladet i följande ord: Inom oppositionspressen, och synnerligen af de från ett visst medlande håll så mycket förkättrade Stockholmskorresponderiterna till landsortspressen, har länge förutsaglis, att den blifvande konseljförändringen kommie att ske i liberal rigtning, för att såmedelst besvärja den icke utan skäl emotsedda stormen vid instundande riksdag. Den nu gjor da början synes bekräfta förutsägelsen. Mem hvaraf slutar man till en sådan storm? Naturligtvis af den allt kraftigare och allmär mare uppträdande oppositionen. Och hvarig enom har