Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juni 1856, sida 2

Utrikes Nyheter, Donaufurstendömenas angelägenheter och stridigheterna emellan England och Amerika taga för dagen allmänna uppmärksamheten i nästan större anspråk än italienska frågan. Vestmakterna skola nyligen blifvit gynnsamt stämda för Donaufurstendömenas förening. Turkiet och Österrike äro deremot på det högsta emot denna förening. Turkiet fruktar, att dess suveränitetsrättigheter derigenom skola blifva lidande. Österrike hyser rädsla för en förstärkning af den rumäniska nationaliteten. Storviziren Ali Pascha tar på hemresan från London vägen genom Wien, i det synliga ändamålet att högtidligen öfverlemna kejsaren Medschidschi-ordens dekorationer, men, såsom man gissar af det hemliga motivet, att öfverlägga med österrikiska regeringen om bästa sättet att motverka ofvannämnde förening. en annan sida påstås egentliga indamålet med zarens resa till Berlin vara att rådslå med konungen af Preussen om Donaufurstendömenas organisation och deras förening under en tysk prins spira. — Times anser stridigheterna emellan England och Amerika hafva antagit en allt mera hotande karakter. De hafva, säger bladet, kommit till en punkt, der fordringarne å ena och eftergifterna å andra sidan synas hafva nått sin yttersta gräns. De senaste underrättelserna från Newyork af d. 15 förmäla, att president Pierce d. 14 emottagit den af sribytarehöfdingen Walker till Washington skickade sändebudets, pater Vijils kreditiv och att man sannolikt redan d. 16 hade att vänta ett budskap af presidenten till kongressen, ihvilket den sättes i kännedom om att Walkers regering i Nicaragua blifvit erkänd af styrelsen i Washington. Sardinska regeringen berättas i en cirkulärdepesch till sina diplomatiska agenter i utlandet hafva besvarat den bekanta österrikiska cirkulärdepeschen beträffande de italienska angelägenheterna. Sardinien grundar deri sin rätt att så som skett på pariserkongressen uppträda i Italiens namn först och främst på sin ställning som italiensk makt, men anser sitt förnämsta berättigande ligga i de svårigheter, som den österrikiska ockupationen bereder Sardinien i dess förhållanden till de öfriga staterna. Kardinal Antonelli säges utarbeta ett svar på de sardinska noterna och lord Palmerstons tal. Detta svar skall kardinal Patrizi, som d. 4 väntades i Marseille, öfverbringa franska kejsaren. Storhertigen af Toskana säges hafva blifvit lockad att ingå ett konkordat med romerska stolen, hvilket ännu skall hållas hemligt en tid. Ryska zaren gästar sin morbror Fritz i Berlin, der stora parader, fyrverkerier och andra slika spektakel anställas till hans förlustelse. Spanien utrustar en flotta af 11 segel, hvilken skall afgå till amerikanska farvatten för att bringa Mexiko till reson.