Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1856, sida 1

— — —— 7 dåniga framställning, anbefallt statskontoret att för vestra stambanan under året utbetala. Efter att sålunda i underdånighet hafva visat, dels huru arbetet vid vestra stambanan fortskridit, och hvad som i öfrigt för denna anläggning blifvit tillgjordt under första arbetsåret, dels huru stor kostnad som för särskilta delar af företaget blifvit använd, till den noggrannhet, som innan bokslut hunnit uppgöras, möjligen kan bestämmas, får jag, rörande södra stambanan — — — — Följande allmänna anmärkningar rörande statens jernvägsbyggnader för det första arbetsåret, får jag i underdånighet slutligen tilllägga: Som något bokslut öfver arbetena ännu icke hunnit uppgöras, så hafva detaljsummorne i kostnadsberäkningarne för sistlidet års utgifter blifvit intagne efter annotationer direkte från räkningarne och derefter i jemna tusental införda, till den noggrannhet, som för denna sammandragna summariska berättelse torde erfordras, och endast slutsumman samt utlemnade förskotter, behällningarne och de från statskontoret uppburne medel hafva till siffran kunnat med noggrannhet utföras. Resultaterne af det förflutna årets arbeten lemna ännu icke någon säker ledning för omdömet, i afseende på den kostnad, hvartill jernvägar i Sverge böra kunna utföras per mil; att densamma emellertid blir lägre än i grannstaterne Danmark och Norge synes gifvet; men de förslager, som för 3 å 4 år sedan uppgjordes för dylika arbeten inom landet, torde i allmänhet, i anseende till stegrade dagsverksoch materialvärden kunna anses vara 30 proc. för låga, så att om t. ex. 300,000 rdr bko blifvit beräknade per mil, torde 400,000 rår icko vara för hög beräkning, såvida arbetet skall utföras med nödig styrka och afseende till varaktighet, samt de olägenheter förebyggas, som blifva en följd af landets hårda klimat; att med fästadt afseende till kostnaden träffa den rätta medelvägen emellan för mycken och förj liten noggrannhet vid arbetenas verkställighet, synes icke vara det lättaste; men hvad som med säkerhet bör kunna undvikas är den offa öfverdrifna lyx, som träffag vid andra länders jernbanor. — De flesta broar blifva på vestra stambanan uppförde af kallmur, utan en enda huggen sten, ädels hvälfda och dels af träd på stenpelare, och då detta byggnadssätt lemnar erforderlig säkerhet och varaktighet, synes ändamålet vara vunnet. Öfriga murningsarbeten komma att utföras med samma enkelhet. Åt jordarbetena måste deremot lemnas all möjlig uppmärksamhet, doceringar å bankar, i skärningar och i diken beklädas med torf; och der det utan allt för mycken kostnad kan ske, lägges banan upphöjd öfver Jordytan, för att dels freda densamma från snösamlingar, dels hålla den torr, och derigenom i det möjligaste förebygga en starkare kälbildning. Hvad som både vid södra och vestra stambanorne kommer att öka kostnaden är barlasten eller grusfyllningen, hvilken i anseende till brist på tjenligt grus på flera trakter kommer att uppgå fill den oväntade kostnaden af 30 till 40,000 rdr bko per mil i längd. Huruvida statens jernvägsbyggnader delvis höra utföras genom så kallade kontraktorer eller, som nu sker, endast genom egne statens tjenstemän, torde icke på förhand kunna bedömas. De nu inrättade betingseller ackordsarbetena, dervid 12 a 16 man mot visst pris åtaga sig ett bestämdt arbete, äro redan sen sorts kontrakter, och till ju större qvanti3nkn3. E