Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1856, sida 1

Den 6 Fehruari. Sedan de allierade härarne efter en elfv månaders belägring slutligen blefvo herrar öf ver Sebastopols ruiner, och denna vapenplati: med dess ofantliga etablissementer, dess hamn dockor och flotta var prisgifven åt förstörel se, låg anledningen nära till hands att re. flektera öfver de omätliga kostnader, hvarmec ett i visst hänseende så ofruktbart och nega tivt resultat blifvit vunnet. vi egnade då er serskilt uppsats åt detta ämne. De oerhördsummor, ryske sjelfherrskaren under en följd af år utpressat af sina undersåter, för att i Sehastopol grunda ett bollverk för gina ärelystna planer på verldsväldet, likasom de uppoffringar Europa måst underkasta sig, för att i tid afvärja den hotande faran, alla dessa omätliga kapitaler hafva undandragits nationernas ekonomi, civilisationen, industrien och åäkerbruket och offrats på krigets Molochsaltare, utan att qvarlemna något annat synligt spår än en grushog. De tider äro längesedan förbi, då beröringen folken emellan endast kunde ske med vapen i hand, och då krigen bredvid det önda, de drogo öfver menskligheten, likväl ännu voro kraftiga häfstänger för dess framåtskridande. Krigets nödvändighet minskas och dess skadliga inflytelse ökas i samma mån, som nationernas rättsbegrepp och kunskap om sina sanna intressen utvecklas och den stigande kulturen tager folkens och de enskiltas krafter i anspråk. Den egentliga eröfringspolitiken har också längesedan blifvit utdömd, tillochmed af furstarne och kabinetterna, hvilkas yttre verksamhet under de sednaste decennierna hufvudsakligen varit riktade på konserverandet af den europeiska jemvigten såsom ett vilkor för verldsfredens betryggande. En enda stat, halfbarbarisk till sin kärna och grundad på eröfringar, har ej velat uppgifva anfallspolitiken; dess beherrskare hafva, med uppoffring af alla andra högre intressen, uteslutande arbetat på ett militärväldes grundande, som, i likhet med det gamla Rom, en gång skulle slå verlden i bojor. Denna stat är Ryssland. Gentemot denna hotande fara, har Europa, långt innan det kom till öppen fejd mellan östern och vestern, måst underkasta sig oerhörda uppoffringar; midtunder djupaste freden har vår verldsdel nödgats underhålla armåer, uppgående till millioner, och europeiska militärbudgeten slukat hälften, om icke (HZ FE——