Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1856, sida 2

delst muddring till 10 fots djup; lastageplatserna utvidgas, och förbättrade stenmurar uppföras å Risäåns stränder. Stadens folkmängd, som är 1854 utgjorde 3,798 personer, har under året ökats med 96 eller 3,894 personer, hvaraf 57 stycken idka en lönande minuthandel, förenad med grosshandel efter ortens behof. Förutom 3:ne ängbrännerier och vanliga handtverkerier finnas inom staden och i dess grannskap endast följande fabriker, nemligen ett sockerbruk, en lackeringsfabrik, ett pappersbruk, ett borstbinderi och ett bajerskt ölbryggeri. På Malmön utanför Lysekihl finnes ett fördelaktigt kändt större sten huggeri. För öfrigt må nämnas Munkedahls jernbruk samt Torps och Wågsäters sågverk, hvilkas produkter utskeppas från Saltkällan, samt Kolleröds jernbruk, hvars välkända stältillverkning numera härifrån utskeppas på Portugal. — Enligt Norrköpings tullkammares till General-tullstyrelsen afgifna berättelse om 1855 ärs handel och sjöfart detstädes, uppgick importen till ett tullvärde at 3,214, 400 rdr. Exporten, uppgående till ett tullvärde af 991,320 rdr, bestod bland annat af: 2,513 skepp. 13 lisp. gårad koppar; 5,258 skepp. 5 lisp. 5 skålp. stängjern; 3,111 skepp. 12 lisp. söndersågade kanoner; 1,064 skepp. 3 lisp. 5 skålp. spik och manufaktursmide; 545 skepp. 1 lisp. 16 skålp. stål; 4.969 t:r bräder; 139 st. bjelkar och sparrar; 1,531 t:r tjära, 67,192 t:r omalen och I,021 lisp. malen spanmål. Såväl insom utrikes sjöfarten öfversteg alla föregående års och visade, jemförd med 1854 års, en tillökning, för den förra af 88 ankomna och afgångna fartyg om tillsammans 2,142 läster, och för den sednare af 22 st. ankomna fartyg om 3.685 och för afgångne af 28 st. om 3,055 läster. Afven tulluppbörden, som uppgick till 432.170 rdr 14 sk., var större än något föregående års och öfversteg den för 1854 med 95,100 rdr 40 sk. 10 rst. Rörande väfnadsindustrien i Norrköping meddelar stadens tidning följande jemförande tabell öfver de under de sednare fem åren tillverkade och stämplade väfnader: Tricotoch strumpstolsKläde och andra ylleväfnader. väfnads-arbeten. År. Alnar. Värde bko. Värde bko. 1851 1.028,836 4,611,853: 28 12,402: 29 1852 910,7071 4,036,.403: 13 73,488: — 1853 758,526 3,439,004: 6 66.245: 42 1854 894,295 1,051,961: 19 67,027: 39 1855 1.155,727 5,221, 162: 16 110,721: 34 Af bomullsväfnader hafva under år 1854 tillverkats 321,6851 alnar, till värde af 94,011 rdr 24 sk., och år 1855 1,286,609 alnar, till värde af 323,895 rdr 6 sk., allt bko. — I Landskrona tidning förekomma följande uppgifter å tulluppbörden vid Skånes 5 sjötullskamrar, under de begge sistförflutna åren: 1855. 1854. Malmö 379,620 277,430 Landskrona 292,060 237,780 Ystad 167,150 121,260 I1Ielsingborg 127,530 101,110 hus 16,090 39,680 Summa rdr bko 1,012, 450 779,260 Tullen i Skåne har således gifvit i rundt tal 233,000 rdr större uppbörd än 1854, samt 360,000 rdr mera än 1853. Jemför man den med 10 år tillbaka, har uppbörden ökats med 160 proc. 1845 var hela uppbörden 388,000 rdr bko och således föga mer, än Malmö tullkammare i år ensam uppburit. — I Öresundsposten läses följande berättelse om en svensk krigare: Carl Georg Th. Westee föddes i Stockholm år 1798, blef 1815 fänrik vid Södermanlands regemente samt adjutant i krigskollegium, tog afsked 1820, hvarefter han med ränseln på ryggen begaf sig öfver Holland till Frankrike, der han som volontär tog tjenst i linjeregementet Hohenlohe. Åren 1830—33 deltog han i fälttågen på Morea samt åren 1838—47 uti den Afrikanska kampanjen. Under tiden hade han avancerat till öfverste och officer af Hederslegionen m. m. samt med beröm omtalats i en armorder för affären vid Gigelly d. 4 Febr. 1841, der han tappert tillbakaslog ett arabiskt öfverfall. I följd af oenighet med krigsministern St. Arnand, som tjent under Westees befäl, i hans bataljon, men som uppskjutit hans befordran till general samt vägrat att utkommendera hans regemente i fält, begärde W. afsked, hall ad LLaa ARE dd 1 rn 1Q54A