Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1855, sida 2

sin somtäliga sinkanslighet dref han allt till dess ytterlighet och vågade ej passera förbi kyrkogården, af fruktan att få se alltlör många nyskyfflade gralvar. Slottet besökte han hvarje dag. Olympe emottog honom med oskuldsfull glädje. Hon tycktes förstå, hvad som tillirog sig inom honom, och ur hennes väs. nde talade något, som kunde öfversättas med följand: ord: — Jag är ung som du och besvär dig vid din egen ungdom att beskydda min. Gif mig helsan och för mig långt härifrån! Louis, som detta på en gång smärtade och hänryckte, begagnade sig af mångfaldiga slags krigslister, för att hindra patienten att alltiör noggrannt följa sadrens föreskrifter. Han ville emellertid ej väcka dennes misstankar. Hans pligter såsom son och läkare ingåsvo honom undflykter, på hvilka han annars aldrig skuile täankt. Han kom alltid liksom af en händelse vid de timmar, då grefvinnan skulle taga in sina medikamenter, samt förstod att genom underhållande samtal och lektyr komma henne att alldeles glömma bort dem. Han gömde rig i parken under sin fars besök, och så snart denne lemnat slottet, kom han in under förevandning att tillse, det doktorns söreskri ter rigtigt iakttoges, men i stället företog han med grefvinnan långa promenader eller inledde sam