2L2 — ——— — oåterkalleliga, äfven om hans familj än så mycket skulle motsäta sig denna förening. Denna förklaring bevarade han med de bestämdaste löften, de högtidligaste försäkringar och de heligaste ede. För att oåterkallelgt binda sig och stänga munnen på alla lem, hvilka genom salska underrättelser skule vilja försöka att stamma honom emot den unga flickan, önskade han att hon under hda hans frånvaro skulle uppehålla sig i ett kbster, och han bad sjelf deras gemensamme bittsader, den vördnadsvärde abb6 la Marmora att låta henne bigta sig der för honom en gång i veckan. Den förträffliga flickan, som öfverlemnade sig åt dens vilja, hvilken skulle bli hennes äkta make, uppgaf nu det lysande sällskapslifvet för att underkasta sig klosterlifvets ensamhet och tvång. Hennes fromhet och hennes dygder väckte beundran i sjelfva klostret samt förvärfvade henne allas vänskap och högaktning — Ers eminens skall med lätthet kunna ölvertyga sig härom. (Forts.)