Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juli 1855, sida 1

ren talade religionens språk med honom, uppmanade honom till sörsonlighet och förde honom under dessa förmaningar från Ferrara till Bologna, från Bologna till Florens, och från Florens till Rom, der våra gemensamma bemödanden, i förening med min onkels satiriska utfall, hafva fulländat hans omvändelse. Men den stackars Venetianskan? frågar Du utan tvifvel, ty jag känner Ditt goda hjerta. Denna stackars Venetianska gifter sig om åtta dagar med den österrikiske öfversten, som min bror ej kunde tåla. Du måste dock medge att monsignore Rouquette är en duktig karl — han har förstått att på en gång göra oss alla lyckliga, både min familj, mig och den österrikiske öfversten. Min bror har emellertid fattat agg mot de italienska skönheterna, och ämnar gifta sig i England — han drömmer blott om rödt hår och hvita ögonbryn. Mina föräldrar äro förtjusta deröfver, och min onkel öfversten har ännu i morse försäkrat mig, att han ej skall neka mig något. Jag vill ännu draga ut på tiden i en månad eller två för att ej komma allt för brådstörtande och för att kunna förbereda min far. Derpå vill: jag fatta mod och säga till honom: — Min far, om Du hyser någon ömhet för