Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1855, sida 1

också så ett ord med i laget och skörda en smula beröm för sina besvär, besaller kanhända någon ytterligare ändring i de åtgärder jag vidtagit för ers nåds höga beqvämlighet, ty olyckligtvis vet man inte på ett sådant ställe hvad man bör göra, för att få det någorlunda som sig bör. — Det trodde jag mig ha sagt temmeligen tydligt, afbröt grefvinnan i kort och stolt ton, du hade ingenting vidare att göra än föra hit och ställa upp mina, för tillfället, oumbärligaste toilettsaker; jag ville ej att mamsell skulle störas mer än nödigt var. — Det har ej heller skett, nådiga fru grefvinna, skyndade sig Hedvig att infalla, då hon på den nyss förut så öfvermodiga kammarjungfruns ängsligt bönfallande blickar såg hur mycket hon fruktade en anklagelse, och i alla händelser är det blott ers nåd som här kan ha någon orsak till missnöje. — Det har jag ej ännu sett, svarade grefvinnan, men nu måste vi skynda oss. Hela våningen i hotellet är redan upplyst och jag skall möta min man hos baron Cederträs, der han ville vänta tills jag blir färdig. Fort Marie! flytta ljusen närmare spegeln, och ... se hör mina 6tuis! lägg fram juvelerna medan mamsell hjelper mig på med klädningen ... Den passar, tror jag? . . . och sitter ju