Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1855, sida 1

Svenska arbetare i Danmark. Under denna rubrik innehåller en Dansk provinstidning ett af trenne personer undertecknadt ytterligare genmäle mot den af en Ins:e, som uppgass vara väl underrättad, till Handelstidningen ingisna uppsats, hvilken redan blifvit af andra danska tidningar, så väl som af Ins:e i H.-T. bemött. På begäran meddela vi äfven denna sednaste danska uppsats, sedan vi förgäfves väntat att vår förste Ins:e, som framkallat striden, skulle åtminstone på något sätt försöka att försvara, eller ock ursäkta sina beskyllningar. Den ifrågavarande uppsatsen har följande lydelse : I Götheborgs Handelstidning N:o 91 läses en uppsats, som på ett för oss Danskar högst graverande sätt klagar öfver den behandling svenska arbetare lida i Danmark. Författaren förklarar, att vi gifva svenskt tjenstefolk mindre lön, och alldeles efter godtycke drifva dessa stackars fremmande menniskor till långt strängare arbete än som låter sig göra med infödde; han påstår att vi gifva våra egna drängar 60 Rdr i lön, men de svenske 40 rdr och hårdare arbete; att svenska tjenare i verkligheten äro rättslösa i sitt förhållande till husbonden; att de aldrig kunna påräkna skydd af öfverheten; att man hållit Svenskar i fängelse i 3 veckor på blotta misstankar om ett brott, oaktadt de bevisat sitt alibi; att en dräng arresterades endast emedan han gick öfver en gård på en allmän farväg, hvilket allt lät sig göra derför att det var Svenskar. Vi äro öfvertygade, att ingen upplyst svensk man fäster någon synnerlig tillit till dessa grofva och orimliga beskyllningar mot grannfolket, dess embetsmän och husbönder. Han torde ur bättre källa veta, att Danskarne ej äro barbarer eller vandaler utan lagstiftning eller utan handhafvande af densamma, utan all moralisk känsla eller aktning för de enklaste pligter mot fremlingar. För den bildade klassen i Sverige behöfva vi knappast försvara oss mot den anonyme författarens i vrede eller lättsinne framkastade plumpa yttranden, ehuru vi beklaga, att de erhållit plats i en tidning, som är spridd och aktad i och utom Sverige. För öfrigt synes att redaktionen ej har lust att instämma i insändarens åsigter, innan bättre upplysning om förhållandet erhåiles. Deremot fatta vi pennan och afgifva ett genmäle, för att lugna den hedervärda svenska allmogen, som med tillit anförtrott sina söner