manknappte händerna och sramstammade förtviflad: — Ack, hvarföre har ni återkallat mig till lifvet? — För att bevisa er, att Gud ingalunda öfvergifvit er! yttrade Roquincourt, som höll den ena armen under hans hufvud och med den andra handen visade honom rullen med fredriksdorerna, som han medfört hem. — Aloisius tycktes liksom träffad af en elektrisk gnista. — Guld! utropade han. — Det är tollhundra riksdaler! fortfor chevaliern, just den summa som ni förlorat! Skynda er att bringa er mor den; och kom en annan gång ihåg, att försynen ej blott beskyddar de lycklige! Vi vlja icke försöka skildra Barkers glädje. Det gifves sinnesyttringar, som äro för starka, för att kunna tolkas med ord. Nylödd genom sin lycka reste han redan följande dagen tillbaka till Neuwied, der han åter började den lilla handeln, som förut inbringat honom hvad som behöfdes för att tillfredställa hans behof, och genom hvilken han återvann sitt lugn och sin frid. Några år senare återvände hr de Roquincourt till Frankrike, der han återfick en obetydlig del af sina fordna gods, som dock var tillräcklig för honom till att sjelf lesva af och