Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 mars 1855, sida 1

då åndamålet, och kostnaden derföre hårdt tryckande, hafva flere ägofrids-söreningar inom länet tillvägabragts, såsom: År 1847 uti Fjärås skifteslag af Fjare härad och Fjärås socken, omfattande 38 förmedlade mantal; år 1850 uti Hasslöfs och Torps byar i Höks härad och Hasslöfs socken, samt uti Trullstorps, Ahla och Leijeby byar af Laholms socken, år 1851 uti Köpinge skifteslag med Laholms kungsgård, samt uti Ösarps by af Höks härad och Laholms socken, äfvensom uti Tönnersa, Gullbranna, Fladje och Eldsberga byar af Tönnersjö härad och Eldsberga socken; år 1854 uti Harplinge kyrkooch yttre byar af HalmStads härad och Harplinge socken; samt sistl. Januari månad uti Snöstorps skifteslag af Tönnersjö härad och Snöstorps socken. Man skall invända att allmogen på sina laga skiftade smala utmarksoch skogstegar omöjligen, hvar för sig, kan hålla vallgång, och i sådant afseende skulle följaktligen grundvalen för den nya stängeselförordningen blifva olycksbringande, böra rubbas; men härvid förete sig förhållanden, dem vi böra särskildt betrakta: I de orter, nemligen, der utmarken är af vidlyftigt omfång, och hufvudsakligen består af större bergsträckningar, steniga ljungbackar samt otillgängliga mossar och kärr, önska merändels delägarne, då laga skifte är i fråga, derifrån hälst utesluta sådane marker, för att såsom dit tills begagnas till gemensamt bete, men som 12 kap. 1 kyl. skiftes-stadgan lägger hinder i vågen för en sådan önskan, måste de, för att få sina odlade och odlingsbara ägor laga skiftade, och komma i åtnjutande af statsbidrag för de utflyttningar, som deraf blifva en följd, underkasta sig skifte äfven på utmarken; men det lider intet tvifvel att ju de, i de flesta fall, öfverenskomma att underhålla stängsel emellan inrösningsjorden och utmarken, och att äfven efter skiftet å den sednare gagna samfält bete. En sådan förening, omfattande 2,300 tunneland, och med vilkor att den, som vill hägna, gör det på egen bekostnad, antogs redan 1840 af samtlige delagarne i Lindome bys skisteslag uti Fjare härad och Lindome socken, och de finna sig ännu väl deraf. Först genom kongl. kungörelsen den 23 Oktober 1850 blefvo slika nyttiga föreningar tillagde gällande kraft, de stå ock i fullkomlig öfverensstämmelse med den föreslagna nya stängsellagen; men huru orättvist synes det icke, att en enda delägare, på t. ex. Å mant., kan framstå, och, med stöd af nu gällande förordning, tvinga sina grannar till en onyttig, oerhördt kostam hägnad uti de långa utmarkslinierne, då hvardera af dessa liI nier icke hålla fullt 4 mil eller 3000 samnar. Lyckligtvis händer sådant icke ofta, derföre är