Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1855, sida 1

—— dor omgilne al haf, och rikt begåsvade med goda, nåturliga hamnar, som öppna sig, å ena sidan, emot det produktrika Ryssland och å den andra emot verldshafvet, synas vi af naturen vara kallade att vara ett sjösartsidkande solk och att taga en verksam del i förmedlingen af vorubytet emellan jordens större och rikare nationer. Och vi sakna icke, äfven för egen del, betydande och värderika produkter, som tillåta oss från andra länder hemföra en stor import; vi äga de vigtigaste af de tilll skeppsbyggnad erforderlige materialier inom landet att tillgå för ringa pris, och arbetskostnaden är hos oss lägre än hos, snart sagdt, hvarje annan nation. Man borde således kunna vänta att skeppsbyggeriet skulle hos oss ståi blomma, och att vi skulle drifva en högst betydande fraktfart på andra länder. — En blick på den Svenska handelsflottans relativt ringa betydenhet visar likväl att detta icke är fallet. Med ett exportvärde (1353) af 34,470,000 Rdr Bko hafva vi blott en handelsmarin af 115,126 läster, och medan det förra under de sistförflutna fem åren stigit med 30 procent, har den sednare blott ökats med 14 procent, på samma tid och oaktadt navigationslagarnes upphäfvande i England för våra rederier öppnat nya utsigter till lönande fraktförtjenst, Detta tyckes visa att onaturliga hinder ligga i vägen 22 för utvecklingen af denna industri. Då det icke saknar intresse att se, på hvilken ståndpunkt grannstaterna befinna sig i detta hänseende, och huru de i sednare åren dervid, i jemförelse med oss, gått framåt eller blifvit tillbaka, meddela vi följande öfversigt af Det Skandinaviska Nordens Handelsflottor. År Sverige. Finland. Antal fartyg. Lästetal. Antal fartyg. Lästetal. 1831 1417 13.470 327 24,091 1841 2196 90,264 458 49,290 1851 2771 114, 460 458 52,543 Norge. Danmark. 1831 2067 66,646 3510 55,800 1841 2237 917.994 3993 75,588 1851 3762 148.306 5064 89,344 Denna tablå visar, att Sverige, vid början af denna tiderymd, hade den största handelsflotta i norden, men att densamma sedermera blifvit betydligt öfverflyglad af den norska, samt att ehuru vår handelsmarin ännu är till lästetalet, vida öfverlägsen den Danska och Finska, har densamma likväl under dessa 2:ne årtionden tilltagit i mindre progression, än hvar och en af de öfriga nationernes handelsflottor. Den Svenska har nemligen blott vunnit en tillväxt af 56 procent, medan den Danska stigit med 59, den Finska med 118 och den Norska med 122 procent. En sådan företeelse, under förhållanden, sådane vi här ofvanföre anmärkt, synes oss förtjena uppmärksamhet; och vi kunna icke föreställa oss att de, som erfara dessa fakta och tillika inse, hvilken vinstgifvande, vigtig och för Sverige naturlig näringsgren, vi på detta sätt försumma, icke skola känna sig uppmanade att söka verka till undanrödjande af hindren för dess fria utveckling. Nordens fattigdom framträder äfven i en industri, hvaruti vi, relativt, dock äro i så hög grad gynnade af naturen. De fyra Skandinaviska ländernas förenade handelsmarin fattade