Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1855, sida 1

A — F alltså söka den skyldige annorstädes — Erik? — — — vore det ej möjligt, ja, till och med ganska troligt, att Arnold sått någon spaning på skrinets tillvaro, och kanhanda äfven på Annas härkomst, och vid något tillfälle låtit sin vän få del deraf? Der var hemligheten funnen! Kunde eller borde han väl tvifla derom? Men stod väl det upptäckta bedrägeriet i någon öfvensstämmelse med den karakter Erik alltid visat? Lappril För den som sjelf hyllar egenvinningen såsom den afgörande och ledande kraften för sina handlingar, blir karakteren och den moraliska känslan af alltför obetydligt vigt för att tagas med i beräkningen vid andras bedömande. Lågande af förtrytelse och begär efter hämnd, uppehöll Sebastian sig icke länge vid osäkra gissningar eller urskuldande förutsättningar, utan skapade sig af de äfventyrligaste anledningar fullgoda fakta, och svor att ännu icke uppgifva hoppet att godtgöra sig hvad motgången och orättvisan beröfvat honom. i Då menniskan icke vid de hinder som möta hennes straffvärda planer och företag, vill se försynens varnande hand, och hejaa sig i sitt lopp, eller taga besinningen och sjelfpröfningen till rådgifvare om den väg, hvarpå hon är stadd, så förblindar och förbländar hon sig i sin egoism, som drifver henne längre och längre fram på en väg, der nya mål endast vinnas genom nya brott och der hon slutligen tappar spåren af sitt eget samvete, som icke kan följa den förlorade Adamssonen på dess sjelfvalda irrvagar. Så blef förhållandet nu med Sebastian. 22 Kapitlet. Budskapet. Den gode residenten var ingen vän af landtlisvet emedan han icke älskade dess sysselsättningar, dem han hvarken förstod eller ansåg sig värdiga och at allt sitt hjerta hatade den enslighet, hvartill bristen på granskap dömde honom. Det stora friherrliga godset Tunbyholm, låg nemligen i en aflägsen provins och saknade, just tillfölje af sin egen vidd och storlek, andra herresäten omkring sig. I hela orten på två till tre mils afstånd fanns, utom församlingens pastor ingen enda herreman med undantag af en gammal baron Sparrenstjerna, som