Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1855, sida 1

Utrikes Nyheter. ENGLAND. I Lördagstidningen redogjorde vi i största korthet. och med ledning af en telegrosdepesch till lIndep. belge, för hufvudinnehållet af sörhandlingarne i Underhusets möte den 16 dennes. Vi vilja nu utförligare reserera dessa förhandlingar. Sedan, enligt hvad som redan nämnts, hr Roebuck tillkännagifvit, att han påföljande Thorsdag ville inkomma med förslag å medlemmarne i undersökningskommiten, tog lord Palmerston till ordet och äfgaf till en början några förklaringar rörande den sednaste ministerkrisen. Han intygade, att lord Derby uppmanat honom att inträda i det kabinett, med hvars bildande han var sysselsatt, men tillade, att han genast för lord Derby förklarat, det han ej kunde bestämma sig för något, innan han först öfverlagt med Gladstone och Herbert, samt att han ej vore böjd att inträda i någon minister, hvari icke lord Clarendon fortfarande innehade ledningen af utrikesangelägenheterna. Han hade derpå i första rummet rådfört sig med lord Landsdowne, vid hvars åsigter han fåstade mycken vigt, och efter ett samtal. med denne funnit sig föranlåten att afböja lord Derbys förslag. Derefter hade uppdraget att bilda kabinettet blifvit lemnadt åt lord John Russel, men äfven hans försök hade misslyckats, ehuru Palmerston varit beredd att på allt sätt understödja samma. Det derpå af Palmerston på uppmaning gjorda försöket hade lyckats, och han trodde att den nya ministeren kunde uppvisa tillräcklig administrativ duglighet, politisk skarpsinnighet, liberala grundsatser och fosterlandskärlek, för att under de nuvarande förhållandena kunna taga parlamentets understöd i anspråk. Emellertid kunde ministeren icke dölja de svårigheter, som vidhållandet vid den Roebuckska motionen skulle förorsaka detsamma, en motion, hvilken han så till formen som principen fortfarande måste motsätta sig. Han trodde, att en dylik åtgärd hvarken skulle vara författningsenlig eller leda till något resultat. Det vore emellertid klart, att om Underhuset, enligt ministrarnes önskan, afstode ifrån den föreslagna undersökningen, det endast skulle göra detta i den öfvertygelsen, att ministeren sjelf vore sinnad vidtaga åtgärder för afshjelpande af de brister, som gifvit anledning till motionen. Och detta kunde han i ministerens namn lofva. Majoriteten i Underhuset hade tydligen för ändamål att tvin ga regeringen att företaga förändringar uti militärdepartementerna i riket och tillika införa den hittills saknade ordningen vid armåeen i fält. För de åtgärder regeringen i dessa hänseenden ämnade vidtaga, ville han i korthet redogöra. Han hade ej ansett för lämpligt att föreslå drottningen utnämnandet af en ny krigssekreterare (Secretary at war), ty han höll för lämpligare att förena krigsministers(Secretary for war) och krigssekreterare-embetena med hvarandra samt derigenom åstadkomma mera enhet i affärernas ledning. Vidare var det hans åsigt, att ledningen af artilleriet och ingeniörkorpsen borde uppdragas åt generalbefälet öfver hären, i stället för såsom hittills åt general-salttygsembetet. Ministeren hade för afsigt att inratta ett särskildt departement sör armetransportväsendet, hvartill, i hvad beträssade sjötransporten, början redan gjorts genom för— ———— —