Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 februari 1855, sida 2

25 rdr. Härmed afslutas II:a Artikelns bevillning och man kommer nu till den III:dje Art. om afgilt sör karakterssullmakter, hvarmed den egentliga delen, d. v. s. beskattningsasdelningen, af förordningen slutar. Vi skola försöka bringa någon reda i detta kaos. Följande den en gång vedertagna indelningsgrunden komma vi nu till 3:0 Beskattning å inkomst (icke löneinkomst.) Under denna rubrik hafva vi att hänföra icke blott det mesta, som i bevillningsförordningen upptages under rubriken: Bevillning af städerna, utan ock åtskilligt ifrån de andra rubrikerna, såsom grufvelotter, m. m. Såsom redan är nämndt har den under flera föregående år stadgade inkomstbeskattningen, af 5 proc. för handel och rörelse m. m. blifvit vid sistl. riksdag nedsatt öfverhufvudtaget till 29 proc.; prakticerande läkare, äfvensom vetrinärläkare betala för inkomst af praktik utom tjensten 2 proc. Men utom denna ganska enkla bestämmelse har man, på ett sätt dervid det är omöjligt att upptäcka annan princip än godtycket, bestämt minimum af bevillning för en hop olika personer, på olika orter. Först har man till grund för beräkningarne tagit städernas olika klasser, så att t. ex. minimiasgisten för grosshandlare, maklare, skeppsklarerare och apothekare i Stockholm och Götheborg är 15 rdr bko; för andra handlande 10 rdr, för ägare af skeppsvarf, sabriker och manufakturier 7: 24, för handtverkare 5 rdr och för skeppsredare för hvarje ägande läst 4 sk. I första klassens städer är minimiasgisten för personer af den första och andra kathegorien 10 rdr; af den tredje 7 24, af den fjerde 5 rdr samt af den femte 3 sk. 6 rst. Så nedgår minimiafgifterna genom stadernes alla klasser, till dess den, uti städer af femte klassen, för personer i den första kathegorien (handlande, mäklare etc.) utgör 5 rdr, för ägare af skeppsvarf etc. 4 rdr, för handtverkare, 2 rdr, samt för skeppsredare för hvarje ägande läst 2 sk. 5 rst. Alla andra (2) fartyg, af fem svåra lästers drägtighet och derutöfver, tillhörige köpingar, lastageplatser, fiskare, som drifva fraktfart, eller landtmän erlägga för hvarje läst 2 sk. bko. (Är detta bevillning af ståderna ?-) Att hela denna minimiafgift är ett oting inser hvar man, då det icke är rätt tänkbart att någon, som drifver rörelse, kan taxeras för så liten inkomst, att ej 23 proc. derå blefve större än den stipulerade minimiafgiften. Och är hans inkomst så ytterst ringa, då vore det väl ock skäl att han sluppe all bevillning. Sedan man sålunda rörande de uppräknade personerna tagit stadernas klasser till indelningsgrund för minimiafgiften, så har man i afseende å andra städernas innevånare tagit sig för att indela personerna i klasser. Så delas advokater och sakförare i 6 klasser, af hvilka den första drager en bevillning af 50 rdr bko (d. ä. mer än 3 grosshandlande i Stockholm och Götheborg och lika med 10 handlande i någon stad af femte klassen) och den 6:te 2 rdr; aktörer och musikanter m. si. delas i fyra klasser; artister i 7 klasser, af hvika den första drager en bevillning af 25 rdr bko (nära lika med 2 grosshandlare i Stockholm eller Götheborg) och den 7:de 1 rdr; biljardägare klassificeras först efter städerna: i Stockholm och Götheborg samt i öfriga städerna, samt delas sedermera i 5 klasser, så att 1:a klassen i Stockholm eller Götheborg drager en bevillning af 75 rdr bko, den 2:a klassen 50 rdr och den 3:e 33: 16. I öfriga städer drager 1:a klassen bevillning af 50 rdr, den 2:a klassen 37: 24 och den 3:e Byggmästare delas i 5 klasser, chirurger i 5, entreprenörer af renhållning och lyktsandning i 4, fiskare i 9, försdljerskor, s. k. brödjungfrur o. d., i 4 klasser, handelsexpediter i 8, etc. etc. personers inkomst uppskattas så högt, att 23 Det är att märka, att om dessa proc. af densamma blir mer än de hår stipulerade afgifterna, så skall bevillningen rätta sig derefter. Det är alltså rigtigt att kalla alla dessa afgifter äfven för mimini-afgifter, likasom I de hvilka voro fastställda för handlande, handtverkare m. m. Men skillnaden är den, att under de de sednare voro upptagna så lågt, att de derföre voro onödiga, så äro de ifrågavarande ganska högt tilltagna, hvadan bevillningen kan kallas en beskattning å rörelse lika väl som minimum af inkomstskatt. En bestämd beskattning å rörelse är den skatt, som är pålagd utlåndningar, som resa omkring i landet i handelsärender, de der betala 37 rdr 24 sk. bko för en tid af 3 månader, och för hvar månad sderutösver 12 rdr 24 ljn Adanear-. m NM sk., samt konstberidare, hvilka hefala för hvarie renre