Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1855, sida 3

Från Norska Finmarken. om lifvet i Östsinmarken och der nu rådande för hållanden. samt en nyligen inträffad olyckshändelse lemnar en bresskrifvare till Christianiaposten söljande berättelse, som säkert ej skall läsas uan intresse: Vi hafva nu (medio Novomber) fått ordentlig vin ter med snö och bastant kold, som under den sed naste veckan uppgått till ända 22 grader. Det synes måhända for mången besynnerligt, att vintern med snö och allvarsam köld skall infiona sig i dessa nordliga trakter först i midten of November, så mycket mer som mn ej så sällan hört antagas att snön här i nejden icke ens försvinner under sommaren, men det förhåller sig emellertid verkligen så att vintern i allmänhet icke inträffar förr än vid nämnde tid samt att September och Oktober äro fullkomligt sommarlika, ja i förlidet är bade vi ej stadig vinter förr än vid jultiden. Solen tager också nu snart afsked med oss för i år, den försvinner omkring den 20 November och återkommer först mellan den 18 och 20 Januari och vi bafva då vår mörka tid, hvilken dock ej är så farlig som många synas föreställa sig, eller som om det skulle vara alldeles mörkt hela dagen igenom, — nej, så galet är det dock icke, ehuru det visserligen kan vara mindre behagligt. Man kan, till och med i tjockt väder, se att läsa och skrifva vd fönstret vid pass en timmas tid, och om det är klart väder, är det tillochmed ljust i 3 timmar. Det kan emellertid ej nekas, att det är en allmän glädje den dag, då man för första gången återser solen efter 9 veckors srånvaro, det är en verklig gläljefest, som firas osverallt. Men för bvad man under vintern saknar i solljus, har man ersättning jå ett annat sätt — i de sköna. flammande och gnistrande norrskenen; de äro i sanning praktfulla och lysa mången gång så klart, att man godt kan se att läsa vid deras sken. Vintern häruppe är alldeles icke så tråkig som man skulle tro, så framt man ej stänger sig inne mellan fyra väggar. Under sommaren äro alla så sysselsatta att de ej hafva tid att tänka på hvila eller förströelse, och vintern är derföre en rätt välkommen tid med sitt stadiga och goda före och sina ljusa, vackra, eburu skarpt kalla nätter. — Hästar finnas här ej, utom hos ett par rika köpmän; om vintern ersatta emellertid våra arnenar fullkomligt hästen. Det skall vara förfarligt djup snö om rhenen ej skall komma fram, både emedan den är lättare och smidigare än hästen och emedan den med sina stora klofvar undgår att sjunka så djupt ned i snön. Brefskrifvaren omnamner härefter den nöd som råder bland allmogen, dets tillfolje af det sednaste mindre lyckliga fisket, dels äfven derigenom, att byteshandeln med Ryssarne, hvilka plägat ditföra mjöli utbyte mot siskvaror, genom kriget bbfvit afbruten eller till stor del nämmad. samt fortfar derefter som följer: Ett märkligt förhållande råder häruppe hvad väderleken under hösten beträffar. Så kan t. ex. temperaturen inom kortare tid än ett dygn förändra sig från den mest bitande köld, öfver 20 R., till värme och tvertom: klar, ljus luft kan inom en timma förändra sig ull en tjock, ogenomtränglig dimma, så tjock, att den står liksom en vägg och att man tycker sig kunna hugga fast en yxa deri, vinden kan blåsa starkt från det ena hållet, derpå ett ögonblick vindstilla och sedan kan den frambryta från motsatta hållet med ra