Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1855, sida 3

exempel hvarpå må namnas, att sordrings-anspråket srån Kongl. Civil departementet upptages till 800 rdr, i stället för af mig uppgisne 500 rdr. Hvarföre uppgiften om de vinster som kunna erhållas å Hamburgs Stats-låne-obligationen, skall kallas besynnerlig, förstår jag ej, då den är fullkomligt sann; om man härmed velat bereda väg åt sedermera förekommande uttrycket, att endast spelare kunna bygga på slumpen och man dermed åsystat någon hemlig mening, så träffas jag ej deraf, ty jag har aldrig varit spelare och aldrig byggt någon b räkning på spel. Vidare säges: dels att jag icke kunnat uppgifva några betydligare förluster; jag har emellertid visat att jag förlorat och i assuranspremicr utbetalt med enkel ränteberäkning öfver 43000 rdr bko: dels att jag skulle under nästan all min tid hafva innehaft ganska lönande befattningar; händelsen har dock varit motsatt, då min första löne inkomst, såsom Landskontorist i Stockholms Län, var 334 rdr om året, derföre jag under åren 1808 och 1809 måste arbeta 10 å 12 timmar om dagen, och jag sedermera endast haft, såsom Länsbokhållare 150 och 200 rdr, såsom Kronofogde 1000 a 1200 rdr, dermed minst en, och stundom äf ven två, skrifvare måst underhållas och aflönas, och sluteligen såsom Landskamrer omkring 2000 rdr allt banko; och dels att det skulle intressera, om ett enda fall uppgass då jag utfört allmänna uppdrag utan ersättning; må man i detta hänseende efterfråga mina tillgöranden i Borås stad under sju år efter 1827 års brand och under de tjugo år jag efter 1834 års brand bott i denna stad, samt taga i betraktande en tio årig besvärlig sysslomannaförvaltning vid en enskild pensionsförening, ledamotskap och befattningar i flera direktioner, hushållssällskap m. m. Andtligen kommer redaktionen äfven fram med mina stora enskilda förtjenster under min kronosogdetid, såsom på en vägoch brodelningsfråga, samt andel i ökad skatt på skatteqvarnar m. m. Rörande dessa med flera andra förhållanden, blef jag för mer än 25 år sedan af en känd, fiendtligt sinnad person, angifven hos Rikets Ständers Justitie-Ombudsman. Angifvelserne som, jemte förklaringarne funnos tryckta uti tidningen Argus, lemnades utan afseende. Att härom vidare orda vore ändamålslöst. Uppgiften att jag skulle af Herr Häradshöfdingen Lindbäck erhållit accord, är osann. För hvad jag till honom försålde i fast och lösegendom fick jag ej mera, än hvad det kostade mig; men hvarken tid eller tillfälle medgifver nu framletandet af de tjugo år gamla handlingarne härom. Jag har visserligen genom träget arbete, men alltid på ärligt och öppet vis haft åtskillige biförtjenster; och huru skulle jag väl annars kunnat existera med min stora familj? Dessa sortjenster hafva dock, liksom lönerna, varit otillräckliga för erläggande af räntor och syllandet af förluster efter hvad förut år sagdt. Och härmed må denna framställning slutas likasom all tidnings-skriftvexling från min sida rörande mina ekonomiska förhållanden; dessa komma att i laglig väg pröfvas och jag får bära det öde som mig kan drabba; men hårdt är, att i allmänna tidningar på förhand dömas och behandlas med en oväntad bitterhet, älvensom att se sig ett mål för någon i hemlighet verkande siendtligt sinnad persons osörtjenta anfall. Wenersborg d. 29 Jan. 1855. F. H. Gasslander.