Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1855, sida 2

kesministern Ratazzi af samma anledning som general Dabormida utträda ur kabinettet, men dock först sedan förhandlingarne rörande lagen om klostrens upphäfvande bragts till slut. Times af d. 17 har äfven en artikel om besagde traktat. Enligt de upplysningar denna tidning förskaffat sig har Sardinien icke blott anslutit sig till fördraget af d. 2 Dec. emellan Österrike, England och Frankrike, utan äfven afslutat en direkt offoch defensivtraktat med vestmakterna, i kraft af hvilken en korps af 15,000 man sardinska trupper skola stöta till de allierade på Krim och der tilldelas lord Raglans här. För öfrigt uppgilver Times samma vilkor som LUIndep. belge. Då det både i LIndep. belge o. Times berättas, att Sardinarne skola ställas under lord Raglans befäl, vinner visserligen denna uppgift i trovärdighet, men vi anse den dock tarsva ytterligare bekräftelse. Skulle den likväl bekräfta sig, så kan man väl icke förmoda annat, än att det är blott i det rent militära som Sardinarne äro beroende af den engelska öfverbesalhafvaren, och att de i allt öfrigt bibehålla sin egen sjelfständiga förvaltning och organisation. Det i Turin utkommande bladet Opinione förmäler, att den sardinska hjelpkorpsens afgång till Krim är beramad till den 28 Febr. Bladet tillägger, att den skall utgöra 20, 000 man, hvaraf 15,000 man genast skola afgå och de öfriga 5000 man bilda reserven. Den i går lemnade notisen om anvärfning af schweiziska trupper för fransk räkning kunna vi i dag komplettera med följande, för fullt säkra utgifna detaljer efter en pariserkorrespondent i LIndep. belye. Franska främlings legionen består s. n. af 2:ne regimenter. Regeringen ämnar öka den med ytterligare 4, uteslutande bildade af Schweizare. Dessa 4 regimenter skola utgöra 2:ne brigader hvardera under besal af en schweizisk general. Dessa begge generaler skulle tillochmed redan vara utsedde. Ösverste Ochsenhein från Bern skulle kommendera den I:sta, och öfverste Ritter från S:t Gallen den 2:dra brigaden. Ochsenhein har, såsom bekant är, spelat en i högsta grad ut märkt rol i de senare årens politiska tilldragelser inom sitt fådernesland och betraktas icke utan skäl såsom grundläggare af sakernas nya ordning derstades. Genom en sammansättning af de ultra radikala blef han utesluten vid de senaste omvalen af lörbundsrådets medlemmar, under det hans 6kolleger blefvo återvalde. Detta bevis på otacksamhet sårade öfversten i bög grad och då han dertill är utan förmögenbet, begagnade han det nu sig erbjudande tillfälle att ingå i fransk tjenst som brigadgeneral. Han anses som en ganska god acquisition. Beträffande Ritters inträde i fransk tjenst, är det högst sannolikt, fastän ännu icke fullkomligt afgjordt. Afven för engelsk räkning värfvas starkt i Schweiz. Schweiziska konstitutionen är på det bestämdaste emot alla s. k. militärkapitulationer med främmande regeringar och lagen förbjuder, dock utan utsättandet af något straff derför, alla värfningar för utländska makters räkning på schweiziska området. Till fördel för vestmakterna synes man dock vilja se genom fingret med lagens öfverträdande eller kringgående i detta fall. För öfrigt värfvas ju äfven så godt som öppet för påfvens räkning, och man kan väl icke gerna förmena Frankrike och England, hvad man tåler från den påfliga regeringens sida. Ett stort folkmöte har hållits d. 18 i Leeds i England, sammankalladt af Cobden. Detta möte var så talrikt bevistadt, att det ej fanns någon lokal stor nog att rymma alla deltagarne, hvadan det måste hållas i fria luften, på stadshusets gård. Hr Cobden hade föranstaltat detta möte i hopp att framkalla en opinionsyttring till fördel för freden och han uppbjöd äfven all sin valtalighet för ernåendet af detta resultat. Men ögonblicket var illa beha fäörrnåda 3 1 (f