Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 december 1854, sida 1

gör ej bestandigt dessa narraktiga anmärkninar. ; — Ja pappa, svarade den olycklige Tom, som icke talat ett enda ord sedan han begärt en biflstek klockan 1 qvart till 6 på estermiddagen, och nu var klockan åtta. — Bra, Tom, anmärkte hans godmodige on: kel, bara strunt; jag håller med dig. Jag skulle icke vilja bära peruk. Jag ville heldre bära ett förkläde. Mr. Malderton hostade våldsamt. Mr. Barton fortfor: — Ty om en menniska sätter sig öfver sitt yrke — Hostan återkom med tiofaldig häftighet, och upphörde ej förr än den olyckliga orsaken dertill, i sin bestörtning helt och hället glömt hvad han ämnade säga. — Mr. Sparkins, sade Flamwell, åter upptagande sitt samtal, är ni så lycklig att känna Mr Delafontaine i Bedford-square? — Jag har vexlat kort med honom; och sedan den tiden har jag, för att säga sanningen, kommit i tillfälle att göra honom betydliga tjenster, svarade Horatio, rodnande en smula, utan tvifvel emedan han blifvit ockad att göra en dylik bekännelse. — Ni är högst lycklig, om ni varit i tillsalle alt göra den store mannen er förbunden,