salla besynnerliga, att ej rent af saga misstänkta. Skulle det vara sannt, hvad som berättas, och efter den erfarenhet man i år haft af ryska handelns betydliga sortgång öfver Preussen, Sverige och Norge, äfven synes troligt, nemligen att vestmakterna ämna motsätta sig all vidare handelsgemenskap mellan neutrala länder och Ryssland, så skulle våra förhållanden blifva så betänkliga, att regeringen ovilkorligen nödgas taga parti — och i sådant fall utgör sjelfva den tvekande politiken, under det regeringen visar sig kunna fordra så stora of fer af Sverige, en den giltigaste anledning för de allierade makterna, att nedpruta vilkoren för deras biträde. Med ett ord: man hör i denna stund mera allmänt än förut, en förundran öfver närvarande ställning, hvilken icke för oss ingifver hopp om en lycklig lösning af framtidens stora fråga. Under dessa förhållanden har dagens Aftonblad väckt ett mer än vanligt intresse, genom införandet af en artikel, med signaturen Ö, och Aftonblads-redaktionens anmärkningar dervid. Begge dessa uppsatser förtjena uppmärksamhet, och om det måste medgilvas, att Red. anmärkningar ur den stränga konstitutionella åsigten, äro välgrundade, så måste dock härvid äfven tagas i betraktande, att dessa åsigter under brydsamma, yttre politiska ställningar och under diplomatiens spejande blickar icke alltid kunna i hela sin vidd göras gällande. Månne man ej å begge sidor går för långt, under nuvarande förhållanden, då man vill å den ena, att folkets ombud skola handla af blindt förtoende uil en konung, och å den andra vill att denne skall yppa sina tänkesätt och sin politik? Men deremot synes nationen icke vara öfverdrifven i sina fordringar, om hon ej vill att dess ombud skall slösa bort folkets skattemedel för blotta ropen på försvarsverkets behof, då en regering undandrager sig att för folkombuden framlägga, huru den användt förut gilna anslag, och huru det verkligen står till med dessa behof och tillgångarne att dem uppfylla. zz AZRRninnnnnnnnnnnnnnnn. CWCW—