Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1854, sida 1

arbeten; de öfrige afhördes ej mer, och det var sannolikt nog, att dessa menniskor, som voro väl försedda med vapen och ammunition, förde kriget för egen räkning, brandskattade de afsides belägna husen och röfvade hvar de kunde åtkomma något, alldeles såsom medeltidens lansknektar, då de krigförande makterna ej längre kunde begagna deras biträde. Ett rykte, som utbredde sig i den nordliga delen af kolonien, måste gifva denna förmodan ökad styrka. Det sades, att på en af de mest otillgängliga punkterna af klippan Belle-Hotesse bildat sig ett fruktansvärdt band af Maron-negrer, som voro försedda med gevär och kommenderades af en afrikan från Guineakusten, som noga kände till alla plantagerna och egde ett oinskränkt herravälde öfver sitt manskap. Man tillade, att detta band företagit ett ordentligt röfvaretåg till olika punkter på kusten samt att det icke fruktat att med våld intränga i åtskilliga plantager och der utpressa penningar af de rikaste kreolerna. Man berältade ännu flera saker, hvilka måste bidraga att injaga förskräckelse: så sades det, att anföraren hade sina spioner i hvarje hus och att de hvites tjenstesolk alla voro hans medbrottslingar; att man öppnade för honom alla portar; att man drog försorg för att han kunde undkomma, när han behöfde det, samt att