Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1854, sida 2

finner man lätt, att de hvarken försummat den eller sparat sina krafter för att skynda fram i rigtningen af bildningens ädlaste mål. Må man blott i korthet göra sig bekant med den högsta undervisningsanstaltens framsteg och man skall lätt öfvertyga sig derom. Under den långa tid Norge var afhängigt af Danmark, var det i saknad af ett eget universitet, utan måste det skicka sina söner till Köpenhamn för att erhålla den akademiska bildning, som var nödvändig för att en dag kunna inträda i rikets högre tjenster. Hur hinderligt detta var för spridandet och utvecklingen af en allmännare upplysning, säger sig sjelft. Först 1811, under det det långvariga kriget nästan faktiskt skiljt Norge från Danmark, och bristen på ett eget universitet blef så mycket kännbarare, medgaf Fredrik den sjette norrmännen deras begäran att få inrätta ett sådant i Kristiania. Vid den glädje detta väckte, tillströmmade gäfvor från tusende händer till dess upprättande. Detta oaktadt måste den nya stiftelsen likväl flera år nöja sig med att hyra lokal, hvarefter den inköpte tvenne byggnader, men belägna på olika gator. Först 1839 beslutade storthinget att en universitetsbyggnad skulle upprättas och beviljade medel dertill, hvarefter, sedan konungen sanktionerat beslutet, grundstenen lades 1841. (Forts.)