Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1854, sida 2

kiksdagen. Hos adeln har en lislig debatt hållits rörande den väckta motionen om anslag a 24, 000 rdr årligen för utdelning af ett tidningsexemplar till hvarje socken i riket, hvilken motion af statsoch ekonomi-utskottet blifvit afstyrkt. De unge medlemmarne af riddarhuset visade nu det intresse för allmänna upplysningen och tidningslitteraturen, att de återremitterade utskottets betänkande. Vidare förekom i samma riksstånd under plenum d. 28 Sept. , diskussion om ekonomi-utskottets bet. i nåringsfrihetsfrågan. Utskottet hade, såsom bekant, gjort åtskilliga medgifvanden åt de reaktionära intrigerna i denna fråga, hvilka medgifvanden dock af adeln afslogos. I Prestestandet har en vigtig diskussion hållits rörande ekon.-utskottets bet. i fråga om afskaffande eller ändringar i pastoralexamen, hvilken diskussion i A.B. refereras på följande sätt: Hvad den första frågan eller det af prosten Melen väckta, af utskottet afstyrkta yrkandet af pastoralexamens fullkomliga afskaffande angår, syntes ståndet belåtet med detta afstyrkande; endast professor Agardh förordade denna examens fullkomliga upphörande, och förklarade skälen för denna sin önskan ej vara ett flyktigt tycke, utan en öfvertygelse, åt hvilken redan hans ungdoms första år gåfvo näring, då han såsom femtonårig student i den så kallade Xstora teologen hade femtioåriga prestmän till knäkamrater, hvilka måste afhöra föreläsningar som bättre passade för nyligen ur barnkammaren utsläppta pojkar, än mognade män. Talarens öfriga akademiska lif hade ej rubbat denna öfvertygelse, då han sett huru det går till med dessa specimina, för hvilka teser beställas till bestämda priser för olika betyg, liksom man till högre eller lägre pris, allt efter klädets värde, hos skräddaren beställer ett par byxor. Talaren kunde ej anse ett dylikt inqvisitoriskt förhör, som den närvarande pastoralexamen företer, passande för mognade män, och anmärkte i allmänhet att det ej är bristen, utan snarare öfverflödet på examina som gör den svenska embetsmannen så likgiltig för vetenskapliga öfningar, en liknöjdhet, hvilken för den som besökt fremmande länder och sett det intresse statens tjenare der visa för lärda strider och vetenskapliga upptäckter, ej blott är högst i ögonen fallande, utan tillika nedslående. Skulle af prester några ytterligare fordringar utom prestexamen göras, trodde talaren att håg för studier och vetenskapligt intresse bäst väcktes hos dem, om de, efter att hafva några år tienstgjort som prester, finge återvända till akademien för att der någon kortare tid afhöra teologiska och filosofiska föreläsningar, dock utan någon förhörsskyldighet öfver hvad de sålunda inhemtat. Flere talare, som lektor Sonden, prosten Eurn och prosten Cnattingius uppstodo för att mildra den påstådda hårda teckningen af pastoralexamen, hvilken de önskade bibehållen i förändrad form. Ståndet godkände utskottets afslag å prosten Meläns motion. Härefter började den egentliga debatten öfver det förändrade förslag till stadgar för pastoralexamen, som utskottet uppställt. Förslagets summariska innehåll