Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 september 1854, sida 1

satt invända häremot, herr Chollet, så ber jag er komma fram dermed genast. — Olyckligtvis, svarade parisaren, som — oaktadt det icke fattades honom mod — likväl icke hade något emot att slippa Ifrån denna obehagliga situation; olyckligtvis äro vi icke ensamme, ty ni vill väl ej begära, att jag skall svara er, då en prest och ett fruntimmer stå och höra på oss? Bernhard vände sig om och såg abbe Gregorius borta vid dörren. — Nej, ni har rätt; tyst! — Alltså i morgon? frågade herr Chollet. — I morgon, eller i öfvermorgon, när och hvar och hur ni behagar! — Godt! — Min vän! sade Cathrine, glad öfver att abbåns ankomst gaf henne förevändning att afbryta detta möte; här är vår käre abbå, som vi alla hålla så mycket af och som jag icke sett på halftannat år. — Goddag, mina barn! sade abbn. De båda unga männen vexlade en blick till afsked, lika Iskarp som vore den en ömsesidig utmaning, och medan herr Chollet, hälsande abben och Cathrine, lemnade rummet, gick — fram till den vördnadsvärde abbön och sade: — Välkommen som en fridens man i detta hus, der man blott önskar att lefva i frid! — —