Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 september 1854, sida 2

den här ifrågavarande synpunkten, alltmer och mer förlora i betydelse. Men slafveriet skall en gång upphöra, och kanhända förr, än många för menniskovännen nedslående utsigter i det närvarande ögonblicket tyckas lofva. Unionen skall icke desto mindre bestå; ty den skall då hållas tillhopa af ett kraftigare band — ett band, som redan hunnit blifva starkt; nemligen känslan af att vara något i verlden — önskan att spela en rol bland verldens nationer — begäret att beherrska verlden. Derhän skall det komma; ty den nation, som gör sig till herre på hafvet och som besitter de största både andliga och materiela krafter, måste komma att beherrska verlden, så vida något begär dertill finnes; och att begäret finnes till, det se vi redan i våra dagar . Jag kan icke ett ögonblick tvisla, att personer redan äro födda, som skola se Förenta Staternas sändebud diktera lagar vid hofven i Europa, föga annorlunda än det gamla Roms prokonsuler gjorde hos småkonungarne i Asien och Afrika. Frågar man, hvad intresse det i närvarande ögonblick kan hafva att sysselsätta sig med dylika framtidsspekulationer, så svarar jag att, i fall den europeiska statskonsten förstode hvad dess frid tillhörer, så skulle just dessa spekulationer anses vara al större vigt, än någonting, hvarmed den nu sysselsätter sig. Huru litet betyder det, om turk eller kossack besitter en jordtorsva vid Donau! Huru litet betyder det, om napoleonid eller bourbon sitter på Frankrikes tron! Må man hellre, än att uttömma sina krafter på dylika problemer, i stället endast betrakta huru väldet i vestern växer och växer, samt noga begrunda det inflytande, som detta kolossala välde kommer att utöfva på vår framtid! Och må man erinra sig, att det gäller ingen aflägsnare framtid, än den som skall upplefvas af våra barn eller barnabarn. Förenta Staterna hafva hittills förstorat sitt område genom eröfringar, köp och annexation; men både eröfring och köp har i sista hand gestaltat sig på enahanda sätt med annexationen. Annexatien är ett begrepp, eget för den amerikanska statskonsten, och som visar, i hvad rigtning det amerikanska väldet kommer att utöfva något inflytande på andra folkslags öden. I de länder, som hittills blifvit genom det ena eller andra af de ofvanföre nämnda medlen förenade med unionen, har man sett ingen tillämpning af eröfringens lag; intet förtryck, intet våld, ingen utsugning, icke ens någon direkt öfverhöghet; ty hela resultatet har i utvertes måtto inskränkt sig till en ny stjerna på Förenta Staternas flagga och till förmånen för det tillkomna landet att vinna en ökad yttre säkerhet såsom medlem af detta mäktiga statsförbund, under det i fråga om inre angelägenheter det eröfrade, det köpta landet blifvit lika sjelfständigt som förut varande stater i förbundet. Det begäres intet annat, än öfverensstämmelse i afseende på nåera få stora allmänna principer, som ligga till grund för det amerikanska samhällslifvet. Alltsammans är endast att betrakta såsom en andlig assimilationsprocess, och ingenting annat. Ett sådant förhållande har hela historien icke att uppvisa mellan det eröfrande och det eröfrade landet eller ens mellan moderlandet och kolonien. Det är ett ide-välde, en propaganda, om man så vill, men som icke skyr, så snart krafterna räcka till, att använda äfven yttre våld, för att göra vissa grundideer gallande i verlden, nemligen å ena sidan iden af den amerikanska samhällsförfattningen, och å andra sidan idten af ett anglosachsiskt verldsvälde; ty man älskar i Amerika att framställa sina framtidsplaner i denna sednare dager. En assimilering med det mäktiga anglosachsiska väldet i Europa, med det gamla moderlandet England, torde i sjelfva verket komma att gå lättare för sig, än någon i närvarande stund kanhända anser möjligt. Jag förbigår här helt och hållet det inflytande, som ett sådant välde kan komma att utöfva på andra förhållanden i vår verldsdel; men i ett hanseende, nemligen i afseende på vår industriela och kommerciela utveckling, skall detta inflytande blifva af sådan art, att vi för det närvarande böra hafva intet angelägnare än att bereda oss för hvad som kan komma att hända. Det ör klart, att om en nation vore i besittning på en gång af en öfverlägsen fysisk makt och en högre intelligens, arbetsskicklighet och flit, än andra nationer, — det är klart, säger jag, att en sådan nation måste dominera verldsmarknaden, och att, under det ofantliga inflytande som densamma utöfvade, ) I den humoristiska boken ÅSam Slick, the clockmaker af Haliburton, som framställer en förträfflig karrikatyrbild af yankee karakteren, bär hjelten städse på tungan uttrycket: the english whip all the world, and we whip the english; och detta anger ganska väl amerikanernas uppfattning af sin ställning i verl