inga andra principer än den af fri konkurrens skulle kunna göra sig gällande. Se der, i få ord, hvad man med skäl kan vänta sig såsom en följd af det Förenta Staternas ingripande i verldens öden, hvilket jag här ofvan framställt såsom i högsta grad sannolikt. Frågan är således: äro vi eller skola vi blifva i stånd att uthärda denna konkurrens? Blir svaret på denna fråga nekande, så följer deraf, att industriens och handelns högsta fördelar skola tillfalla den starkare, den andligen och fysiskt starkare medtäflaren, under det vi få åtnöja oss med de smulor, som falla från den rike mannens bord. Vi skola egentligen hafva ingenting direkt att frukta af Amerikas makt, af dess hundradetals millioner innevånare, annat än för så vidt vi stå lägre än de i intelligens och arbetsskicklighet; men inga konstlade statsekonomiska åtgärder skola i sådant fall längre kunna rädda oss från att öfverslyglas och nedtryckas. Jag hörde en gång en förnäm herre, som gjort sig känd för sin fientlighet mot folkets upplysning, mot samvetsfrihet, mot menniskorätt, yttra sig med en viss pathos, vid fråga om uppmuntran åt en liten förbättring i ostberedningen, huruledes han vore den allra varmaste vän af reformer, när dessa blott syftade till någonting verkligen nyttigt. Den gode mannen tycktes sätta större värde på ,osten, än både på den som tillverkar, säljer och förtär osten. Detta är karakteristiskt för det parti, som nu regerar verlden. Det är ettsannt uttryck af den krassa materialism, som utmårker det s. k. konservativt-resormerande partiet, det der mindre värderar menniskan an lislosa ting. Motsatsen häraf finner man i Förenta Staterna. Bredvid taflan af det kolossala framtidsvälde, hvars anletsdrag man redan nu ser så tydligt framskymta, finnes ingenting, som mera ådrager sig en tänkande srämlings uppmärksamhet, än bilden af det intelligensens öfrervålde, som i Amerika gjort sig gällande. logen amerikansk statsman skall framhålla sosten såsom ett högsta mål för samhällsreformer, för hvilket upplysning och frihet och menniskorätt måste gilva vika; men han vet, att om blott folket är i besittning al upplysning och frihet och menniskorätt, så kommer äfven allt det materiela goda af sig sjelst. Erfarenheten bekräftar detta. Den visar en så oerhördt intensivare utveckling af äfven den materiela odlingen i Amerika, än i andra länder, der ett motsatt system — om än så valmenande och så kraftigt på sitt sätt — gjort sig gällande, att intet tvifvel kan vara om hvem som skall segra och hvem som skall duka under uti den framtidstäflan, hvarom jag förut talat, så vida vi ej, medan tid är, draga parli af samma medel, som i vissa hänseenden redan gifvit och i alla andra syfta att gifva en sådan öfverlägsenhet åt den industriela och kommerciela företagsamheten i Amerika, nemligen folkets frihet och folkets bildning. Detta är den högsta lärdom vi hafva att hemta från Förenta Staterna. Allt annat är, bredvid de stora fakta, som här blifvit antydda, endast af underordnadt värde. Af den uppmärksamhet, vi deråt skänka, beror våra barns öde.