Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 april 1854, sida 2

drottningen, Gud välsigna henne! laglig och hänvisat den till amiralitetet, Den hade om bord 2 karonader och någon ammunition. Skruslinieskeppet Nile, 9l k., commodore Martin, har d. 19 från Spithead afgått till Ostersjön. Om ett par dagar skulle ångsregatten Penelope, 16 k., afgå dit. Enligt Portsmouth Guardian ligga i de 4 örlogshamnarne Portsmouth, Devonport, Sheerness och Chatham såsom reserv ännu 161 krigsskepp af tillsammans 6,807 kanoner, hvilkas utrustning skulle kunna ske på ganska kort tid, oberåknadt ett stort antal mindre fartyg. Under byggnad äro 39 linieskepp. I Portsmouth Mail lases soljande beskrisning på det sätt, hvarpå amiral Sir Charles Napiers signal om krigsförklaringen emottogs af flottan. Straxt efter att signalen hissats, svarade Blenheim, kapten Pelham, färdig och villig; Neptune, kapten Smith, färdig och hvarje fartyg mannade rå och gaf 3 sådana hurrarop, som blott sällan höras i dessa farvatten. Vi sjelfve (officerarne å Duke of Wellington och manskapet blefvo derefter uppkallade på däcket, hvarest commodore Seymour uppläste signalen för oss och folket var redan i begrepp att följa de andra fartygens exempel, då den gamle amiralen trädde fram och, stödd emot gallerverket framför hytten, talade sålunda till dem: Nå gossar! J hafven nyss hört hvad commodoren sade till er, och allt hvad jag har att säga är, att J måsten vara kallblodiga och lugna och icke kasta bort era kulor. En kula, som går i vattnet eller luften, är till ingen nytta. Låt enhvar af dem träffa; vi bruka nu ett helt annat system, än i de förra krigen. Jag tviflar icke på, att några af eder hafva varit i elden tillförne; men det skall tillgå helt annorlunda, än J hafven varit vanda vid. Åmiral Chads visade er imellertid härom dagen, att en bomb, som springer nere på batteriet, icke är så farlig, som J tron, och kommer det en ner till er, måsten J lägga er ned; då gör den icke mera skada, än splittrorna i ett vanligt slag. Skulle vi möta den ryska flottan, som jag nog tror vi skola, så veten J huru J skolen klara henne. Och nu vilje vi manna rå och gifva 3 hurrarop för 104 Folket sprang derester till väders och gåfvo 3 gånger 3 och ett hurrarop till samt 3 hurrarop sör amiralen. Detta upprepades af den öfriga delen af flottan, och den ena saluten efter den andra dundrade öfver vattnet, tills de aflägsnaste liknade genljudet af de andra. Folket kommenderades ned med hvisselpiporna, de som voro ådömde bestraffning fingo pardon, och då det skaffades till aftonen erhöll hvar man ett extra glas grogg. I I En pariserkorrespondent i LIndep. belge skrifver följande: Engelska regeringen har emottagit en rapport från amiral Napier, som mycket allvarsamt förklarar, att Östersjöexpeditionen hvarken skall vara obetydlig eller lätt. Vid sin afresa från England, yttrade amiralen till en deputation af Portsmouths invånare, att man icke skulle hängifva sig åt allt för stora förhoppningar, emedan det var ett svårt krig, som man gick till mötes. Efterhand, som han nalkas de ställen, emot hvilka han skall operera, bestyrkes denna tanka hos honom. Han har sörskassat sig mycket noggranna upplysningar om Rysslands motståndskrafter och in sändt dem till amiralitetet. Det är högst sannolikt, att ryska flottan skall söka att undvika en drabbning i öppna sjön, der den icke är understödd af landtbatterier; och då den engelsk-franska flottan skall bli nödsakad att gå anfallsvis till väga, får den naturligtvis ett svårt arbete både emot de ryska landtbatterierna och de ryska skeppen. En amerikansk tidning berättar, att en hr Wesley Smith från Newyork med en rysk ofsicer afrest till S:t Petersburg. Ur Smith är beledsagad af en tolf stycken amerikanare och