Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1854, sida 1

kiksdagen. Ju mera riksdagen sframlider, ju svårare blir det att någorlunda fullständigt referera dessa på fyra särskilta rum hållna öfverläggningar, hvadan man tvingas att dels alldeles förbigå många diskussioner, dels meddela ett sammandrag, som ej innehåller stort mer än en namnförteckning på de talare som uppträdt. I plenum den 21 förekom hos Ridderskapet och Adeln frågan om decimalsystemets tillämpning på rikets mynt. Mot decimalsystemet uppträdde, i konseqvens med sitt motstånd mot nyheter, hr v. Hartmansdorss. — Hr Virgin förordade reformen i afseende å myntet, men motsatte sig dem, som samtidigt önska systemets införande i mätt, mål och vigt. — Hr Edenhjelm ansåg decimalsystemet fördelaktigt för ämbetsoch tjenstemän, men en stor olycka för de mindre bildade, hvadan de bättre klasserna borde göra den ringa uppoffringen, att afstå från denna förbättring (!). — Frih. Stjernstedt ville att reformen skulle göras gemensam för mynt, mål och vigt. — Häri instämde frih. Schwerin och lät uppläsa hr Wallenbergs motion i ämnet. Grefve v. Rosen kunde ej inse några svårigheter med decimalsystemet, då han en längre tid vistats i länder, der det är tillämpadt och der man befinner sig mycket väl deraf. I Grekland t. ex. gick öfvergången så lätt, att ingen ens talade derom. Faran att det nya systemet ej skulle bli begripligt för allmogen är gripet ur luften, ty vår allmoge står ilätt sattningsgåfva öfver de flesta andra länders. Önskade emellertid helst, att en reform i afseende å myntet kunde gå hand i band med en i mått, mål och vigt. Frih. Tersmeden motsatte sig yrkandet att man skulle uppskjuta reformen i afseende å myntet till dess man kunde erhålla en sådan äfven i fråga om mått, mäl och vigt, och ansåg det rättast att göra en början med myntet. — Hr v. Kremer kom till samma slutresultat, sedan han ogillat de båda motsatta partierna: ultrakonservatörer, som ej vilja veta af någon förändring, och ultrareformatårer, hvilkas valspråk är: callt eller intet. — Hr Brakel förordade decimalsystemet och hade önskat att man velat tillämpa det mera än på mynt. — Hr Aminoff påminte derom, att då K. M:ts prop. i detta ämne först upplästes, yttrade en talare, att decimalsystemets införande skulle medföra revolution. Något sådant hade dock ej inträffat i de länder, hvarest systemet blifvit infördt. — Grefve Rosen försvarade mitre-systemet mot de invänningar herr von Kremer rigtat mot detsamma. Talaren hade sjelf tillhört tvenne kommitter i Englend, i hvilkas verksamhet ingick införandet af ett dylikt system äfven i detta land, och han trodde att det icke skulle dröja länge innan förbättringen blefve i England antagen. — Frih. Alströmer gillade decimalsystemet, men trodde att det skulle vara att undanskjuta frågan, om man yrkade på dess införande äfven i mått, mål och vigt. — Hr Printzensköld yrkade naturligtvis afslag på den föreslagna förbättringen. — Hr Gripenstedt utvecklade decimalsystemets företräden och yrkade bifall. — Hr Aminoff omtalade, att då han för några år sedan varit i Finland, hade han der gjort sig underrättad om verkan af tvenne förändringar, som blifvit införda. Den ena hade varit skatteförenklingen, och den hade talaren funnit hos folket hafva rönt allmänt bifall. Den andra var decimalsystemets införande på myntet. De gamla hade förklarat sig i början icke fullkomligt nöjde härmed; men då deras barn, som lärde sig räkningen i skolan, äfven lärt dem, trodde de, att någon återgång till 12 räkningen aldrig skulle ifrågakomma. Sedan ånyo hrr Kremer, Brakel och PrintzensSköld haft ordet, blef ridd. och adelns beslut, att bankoutskottets utlåtande, tillstyrkande decimalsystemets tillämpning å mynt, bifölls. Likaså bifölls samma uskotts mening, att myntenheten skulle fastställas till 1 rdr silfver, motsvarande I rdr rgs. — besslikes bifölls utskottets förslag, att myntoch råkneenheten skulle benämnas Riksdaler riksmynt, äfvensom att myntenheten skulle fördelas i 100 lika delar, hvardera benämnd öre. be öfriga besluten om räkenskapernas inrättande i enlighet med det nya myntet, m. m. torde kunna förbigås. Resultatet af Presteståndets diskussion i samma fråga blef att bankoutskottets utlåtande ålorremikctorades. Frågan om utvidgade råttigheter åt Mosaiske trosbekännare sorevar i presle-, borgareoch bondestånden den 22 och hos ridderskapet och adeln den 23. Våra läsare erinra sig att eko