Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 februari 1854, sida 2

digt bref från kejsar Frans Josef. I cen berättelse från Berlin heter det, att Frankrike och England till ryska hofvet skickat ett bemedlingsförslag, hvilket, grundadt på Wiener-konferensbesluten, skulle vara deras sista ord. Detta torde vara det ultimatum, på hvilket Times hänsyftat. I dag hafva vi bekommit utländsk post med danska tidningar af d. 6, hamburgertidningar af den 4 och tidningar från Bräössel af d. 3 och 4 dennes. Ingen särdeles ändring har inträdt i situationen, som fortfar att vara lika hotande för freden i Europa. Från Wien telegraseras under den 4 Februari, att den dervarande diplomatkonferensen bekommit ryska kabinettets gensvar på Wiener-protokollnoten, genom hvilken nämnde kabinett delgifvits de turkiska fredssörslagen, och alt den icke ansett detta svar för ulllfredsstallande. , Det förljudes, att Österrike aflåtit eller ämnar aflåta en förklaring, enligt hvilken det vid första bråk som man skaffar det i Italien, eller ger sig skenet af att skaffa det, träder på Rysslands sida, men eljest vill förblifva neutralt. Denna förklaring synes oss vida troligare, än de rykten, enligt hvilka Orloffs förslag tillbakavisats af Wiener-kabinettet. Vid slottornas återkomst till Bosforen säI stas ingen vigt i de bättre underrättade utlandska tidningarne. Engelska och franska blad förklara öfverensstämmande deras återkomst vara söranledd derigenom, att de skola konvojera en ny turkisk sändning af trupper och krigsförråd. Denna sändnings bestämmelse uppgifves dock af de engelska bladen vara Varna, under det LIndep. belge, på grund af de föregående notiserna, förmodar den vara någon punkt på asiatiska kusten. Från krigsskådeplatsen ingenting nytt. Un derrättelser från Orsova af den 2 (anlända öfver Wien) förmäla, att den emot Kalafat opererande ryska korpsen hade sitt högqvarter i Maglovit icke långt från Kalasat. Turkarne, heter det, draga sig, såsom det synes, frivilligt tillbaka inom sina förskansningar för att koncentrera sig. Man väntar imellertid bestämdt, oförtöfvadt, ett stort slag i denna trakt. Nar de vestra makterna afgisvit sina svar på I Rysslands förfrågningar beträffande de förenade flottornas inlöpande i svarta hafvet och huru dessa svar låtit aro tvenne omständigheter, rörande hvilka det ännu råder mycken oklarhet och stridighet i de utländska tidningsuppgilterna. Times och Morning Post af d. 2 säga sig vara i tillfälle att försäkra det franska och engelska regeringarnes svar skriftligen den 1 dennes tillstalts hrr Brunnow och Kisseleff. Detta påstår dock LIndcp. belge vara ett misstag, åtminstone hvad Kisselesl beträffar. Det nämnda bladet vill ur säker källa hafva inhemtat, att han den 1 dennes af franska utrikesministern blott bekommit ett muntligt svar och att han först d. 3 skulle erhålla det skriftligt. Men det muntliga svaret hade dock synts hr Kisselesl så otillfredsstallande, att han, på aftonen samma dag som han erhållit detasmma, begärt sitt pass. Då nu de båda kabinetterna i London och Paris rätta sig i sitt uppförande, det ena efter det andra, så är det icke troligt, alt Brunow den I:ste bekommit ett skriftligt svar af Londoner-kabinet et. LUIndep. belge tillägger, såsom något I bestämdt säkert, att Kisselesl, då han lemnar Paris, begifver sig till Brussel; men han synes icke skola stanna derstades, utan nästan omedelbart fortsätta sin resa till S:t Petersburg. Globe och Morning Post förmäla, att afbrottet af de diplomatiska förbindelserna emellan England och Ryssland är ett bestämdt faktum och att Brunnow den 3 på morgonen skulle lemna London. Enligt det förstnämnda bladet hade den ryska diplomaten redan afskedat sina engelska domestiker och gör allt i I ordning för sin afresa. Enligt Siecle, som sä