Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1854, sida 1

assända hjelptrupper till Turkiet och erbjuder sig att besörja deras öfverskeppande. Franska regeringen skall ock hafva beslutat att sända 20,000 man för den händelse att Ryssarne gå öfver Donau. Men hvad förslå väl 20,000 man! Enligt en korrespondent i M. Chr. lär det ej eller vara fråga om 20,000 man, utan om 50,000 man. Krigsteatern vid Donau. Vi upprepa hvad vi yttrade härom dagen, att sakerna synas stå ganska illa för Ryssarne. Det bekräftar sig att Turkarne gått öfver floden på flera punkter. — Den 17 höllo de Turnu midtför Nikopoli och Sminitza midtför Schistova besatta och hade äfven bemäktigat sig byn Slobosia i närheten af Giurgevo. Enligt de underrättelser, som Ostd. Post: vill hafva bekommit, är hela venstra stranden ända irån Kalafat till inemot Giurgevo i deras händer. Hinna de förskansa sig på de punkter, som de besatt, torde Ryssarnes ställning blifva ganska kinkig, medan de hafva en fiende inpå lifvet på sig, för hvilkens anfall de aldrig äro säkra, och som alltid i händelse af en motgång har eti skydd bakom sina förskansningar. Det kan icke sägas bestämdt, om Turkarne besatt dessa punkter på venstra stranden i afsigt att gå Ryssarne på lifvet i Wallachiet, eller för att förekomma Ryssarnes öfvergångsförsök och afvända deras uppmärksamhet från Kalasat. Det senare tyckes vara ölverslödigt, ty Ryssarne lära icke kunna tänka på några anfallsplaner, innan de erhållit ytterligare förslärkningar. Sådana äro imellertid på väg. Sjette armkorpsen under general Paniutin, som varit förlagd i Polen, har derifrån uppbrutit och antradt marschen till Donau. Gortschakoff har nu imellertid, enligt hvad de senaste underrättelsorna bekrästa, den 17 med en stor del af sin generalstab ankommit till Krajova. Han inspekterar de ställningar, som innehafvas af den i lilla Wallackiet opererande armåkorpsen. Derefter skulle i Krajova eller Radovan hållas krigsråd, af hvars beslut de vidare operationerna emot Kalafat komma att bero. Några sådana lära dock, såsom redan sagts, ännu icke på en tid kunna komma i fråga. Turkarnes ställningar vid Kalasat och i dess grannskap äro allt för starka och väl försvarade, för att med något det riugaste hopp om framgång kunna stormas af Ryssarne med de stridskralter, som för närvarande stå dem till buds, Det Ryssarne särdeles bevågna Wienerbladet C. Z. C. säger, att så vidt man kunnat utröna vid de af ryska trupperna företagna rekognosceringar äro de vid Kalafat anlagda förskansningar lika omfångsrika som starka. Besättningen anslås jemte de i Widdin stående trupper och den vid Sofia förlagda reserven icke för högt till 30,000 man. Utom Kalafat innehafva Turkarne ytterligare 8 byar och ha till en del äfven betäckt dessa genom skansar, förhuggningar, grafvar o. s. v. Innan Kalafat kan kringrannas, måste dessa byar tagas af Ryssarne, hvilket blott kan ske efterhand, enär de turkiska befälhafvarne öfverallt anlagt befästningarne med fördelaktigt begagnande af terrängen och riktigt begrepp af befästningskonsten. Under vallarne af Kalafat löpa långt ut i många riktningar minor, hvilka skola sprängas i händelse af en stormning. Samma tidning förmäler, i enlighet med de nyaste underrättelserna från Krajova, att de båda härarnes ställningar i lilla Wallachiet var oförändrad densamma, men då den säger, att ryska centern står i Radovan, synes detta antyda att Citate icke är besatt af Ryssarne. I denna omständighet torde man alltså hafva en ytterligare bekräftelse på Turkarnes seger i de 5 dagarnas blodiga kamp. De i denna kamp tillfångatagna Ryssarne, säger vidare C. Z. C. behandlas väl och hafva afförts till Sofia. Omer Pascha har d. 12 från Widdin begifvit sig tillbaka till Rustschuk. Hade ett anfall varit att befara på Kalafat, hade han nog qvarstannat.