om svenska flottans tillstånd, Då Kongl. Maj:t i dess så hastigt och lustigt af Rikets St:r beviljade proposition å 590, 000 rdr tko, ibland de ögonblickliga pressande behofven framställde omkr. 200,000 rdr rgs till flottans utrustning, funno vi ingalunda denna summa hög, fastmer skulle man hafva väntat långt större anslagsproposition i afseende å denna vigtiga del af vårt försvarsverk, ifall ett krig verkligen stode för dörren. Hvad vi dock ej kunde undgå att, i vår okunnighet om de närmare förhållandena, underställningsvis, till vinnande af upplysning, bemärka, var att dessa 200,000 rdr vore anslagna till 2 linieskepps ekompletterande, likasom att sista återstoden af lilla kreditivet, 200,000 rdr bko, blifvit disponerad för inrättande af skruf på ett annat linieskepp. F. d. sjöministern, grefve Platen hade nemligen, med samma srimodighet, hvarmed nu chefen för landtsörsvaret framlagt detta försvars brister, visat att vårt sjöförsvar befann sig i det mest betänkliga skick, och att särskilt linieskeppen voro i det tillstånd, att de ej längre kunde såsom sådana användas. Rikets Ständer behjertade denna framställning och anslog till flottan en betydlig summa utäfver hvad regeringen äskat, hvilket anslag alltså innebar ett förtroendevotum åt sjöministern och ett, om ock indirekt, gillande af hans plan. Nu höjdes dock ett förfärligt rop från den s. k. stora flottans sida, hvilket rop hos okunnigbeten vann ett visst gehör, då man ansåg linieskeppens förhuggning betyda detsamma som nedhuggning, förstöring; och sedan penningarne väl vore beviljade fick grefve Platen helt plötsligt afsked från rådkammaren. Huru de beviljade summorna sedermera blifvit använda, känna vi icke, men alla tecken visa, att de blifvit använda just på den stora flottan, tvärtemot grefve Platens plan och Rikets Ständers mening. Regeringen har således förfarit här på samma sätt sätt som i skolfrågan. — Rikets Ständer beviljade stora summor till elementarläroverken, under förutsättning att dessa skulle reformeras efter nyare tidens fordringar. Anslagen hafva väl blifvit disponerade, men reformerna hafva på sin höjd blifvit halfgjorda. Oaktadt grefve Platen, sedan han väl skaffat regeringen pengar, fick utträda ur konseljen, har dock, oss veterligen, ingen förmått vederlagga hans uppgifter i afseende å linieskeppens tillstånd. Det var således temligen ursåktligt, att den i förhållandena oinvigde satte BDU