Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1854, sida 2

Rosa betraktade talaren. — Bor ni nära här? frågade hon blygt. — Jag vistas här som resande. Mitt namn är Albin Antoni och jag har kommit hit för att taga af några ställen vid Wetterstranden och kommer nu ifrån Wadstena. Mitt nuvarande hem är det lilla huset ni ser der nere. — Det är äfven mitt, för några dagar, svarade Rosa. Jag vistas hos min tante, som eger det. Mitt namn är Rosa Algotson. Antoni tog af sig mössan med ridderlig artighet. Ni är således Grennas Ros. Jag trodde det verkligen i går, då jag såg er. Hvad jag skattar mig lycklig att ännu en gång få återse er; ja, kanske mera än en gång skola vi tillsamman se huru solen glöder och sänker sig öfver Wettern. — Är ej Wettern vacker? frågade Rosa. — Jo, det är den alt, Den är ganska vacker. — Ganska vacker, upprepade Rosa .... åh ja, det är sannt, jag kan så litet dömma om andra ställen, jag har aldrig Varit annorstädes; men likväl tror jag knappast att jag skulle skåda något herrligare än Wettern, isynnerhet då den är så lugn som den var i går och då månen skiner derpå. — —