Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 december 1853, sida 2

I I kanonbåtar i släptåg, från Braila åt Matchin, för att om natten utskeppa trupper, hvarvid uppstod en häflig kanonad, hvilken varade till eftermiddagen. — Vid kurirens afgång från Bukarest var utgången af striden innu icke bekant. I ryska högqvarteret rådde stor verksamhet. — I Bukarest hafva inrättats 16 nya militärlazaretter, hvilka alla skola vara fulla. Utaf de i bataljen vid Oltenitza sårade Ryssar hafva ytterligare aflidit 2 öfverstar, 4 majorer och flera andra officerare. — Wallachiska militärens införlifvande i ryska armen nar beslutats af Wallachiska förvaltningsrådet med blott en rösts majoritet. Bland opponenterna besunno sig presidenten i namnde råd och sjelfva befalhafvaren för Wallachiska armåen, general Cheresku Nasturein. Sammankomsten i hvilken resultatet fattades, säges hafva varit stormig. Den efter furst Stirbeys afresa anbesalta utskrifningen, hvilken nu gäller för ryska hären, bedrifves med mycken stränghet. — Enligt en depesch från Bukarest af den 10 har Omer Pascha till Rustschuk förlagt sitt redan förut från Schumla till Rasgrad framflyttade högqvarter. Sammanfattar man nu alla underrättelserna från krigsskädeplatsen såväl i Asien som i Europa, så blir hufvudsumman, att Turkarnes saker i allmänhet ännu åtminstone stå bättre än Ryssarnes. ÅÄnnu har det ej lyckats Ryssarne att ens återvinna den linie, som de innehade vid sientligheternas början. På venstra Donaustranden hålla Turkarne fortfarande Kalafat besatt, under det deras operationslinie i Asien från S:t Nikolaus och Safa allt jemnt utsträcker sig öfver en del af ryska gebitet. Förlusten vid Sinope är visserligen kännbar för Turkarne — sjelfva lära de uppskatta den till 20 mill. piaster (cirka 3 a 4 mill. svenskt riksgald) — men då alla omständigheter utvisa, att Turkarnes krigsära blifvit på det fullkomligaste bevarad i denna alfår, kan den icke utöfva något moraliskt nedslående intryck på deras mod och krigslust, utan bör tvärtom sporra dem till bedrifter, egnade att utplåna minnet af den oförskylta olyckan. Något vida förderfligare för Turkiets sak än förlusten vid Sinope och Ryssarnes senaste framgångar i Asien torde vara Palmerstons utträde ur brittiska kabinettet. Det är nemligen knappast några tvifvel underkastadt, att denne statsman utträdt ur styrelsen till följe af fredspartiets intriger och att detta således för tillfället kan temligen obehindradt bedrifva sitt spel för äterstallandet af freden till hvarje pris. Dess plan synes gå ut på att tvinga Turkiet att antaga de nya bemedlingsförslagen och genomdrifva detta antagande innan parlamentet sammanträder, då det är att förmoda, att Palmerston sätter sig i spetsen för oppositionen och bringar ministerens tillvaro i fara. J. des Debats bringar oss imellertid en fullständig upplysning om beskaffenheten af de nya bemedlingssörslagen, i det den meddelar trenne officiella dokumenter, nemligen protokollet och noten, som undertecknades i Wien d. 5 December, jemte de instruktioner, som, af enahanda lydelse, tillsändts de 4 makternas sändebud i Konstantinopel. Hvad vi förut meddelat om protokollet och noten visar sig vara riktigt och vi hänvisa således dertill, enär utrymmet icke medgifver oss att i sin helhet återgifva dessa dokumenter. Vi få endast tillägga, att noten är utgången från alla 4 makterna samfält. IIvad instruktionerna till sändebuden beträslar, synes framgå af dem, att hvad som föreslås Turkiet mycket oegentligt kallats ett europeiskt sredsmöte. Enligt de förklaringar, som innehållas i instruktionerna, skulle fredsvilkoren förhandlas emellan en turkisk och en rysk fullmäktig, hvilket med andra ord vill säga att det proponeras direkta underhandlingar emellan de krigförande makterna. Dessa underhandlingar skulle dock äga rum i närvaro af de 4 makternas representanter. Sjelfva den vigtigaste punkten för Turkiet, nemligen Donaufurstendömenas utrymmande, vidröres endast helt lösligt i dessa instruktioner, men af hvad som yttras framgår temligen klart, att de 4 makterna icke synas tro, att Porten kan fordra furstendömenas utrymmande, innan fredsunderhandlingarne blisvit inledda. Hvad som nu i korthet blifvit antydt om de nya bemedlingsförslagens beskaflenhet, torde vara tillräckligt för att visa deras oantaglighet från ——