Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1853, sida 2

obeqvämt och kostsamt, är man nu allvarsamt betänkt på att anskasla lokomotiver för både Christinehamnsoch Frykstadsbanorna; och afvaktar endast det blifvande resultatet deraf på Norbergs-jernvägen. för hvilken ett dylikt redan är anskassadt frän hr Munktells verkstad i Eskilstuna. Tillfälligheter kunna dessutom uppstå, då man, med endast vanlig landsväg att tillgå, måste till den grad forcera transporten, om det afsedda ändamålet skall vinnas, att det blir nästan omöjligt i tid få tillräckliga dragare derför, äfven till stegrad lega, då deremot jernvägar och vattenkommunikationer alltid kunna befordra snart sagdt huru stora qvantiteter som helst. Sådane tillfälligbeter kunna vara: en för ögonblicket gynsam konjunktur för vissa slags varor, en tidigt inbrytande vinter då lastningarne måste påskyndas, effekters och varors hopande på ett ställe i anseende till långvarig motvind o. s. v. Afven i Wermland har man redan haft dylik erfarenhet på jernvägars synnerliga nytta för utomordentliga fall. Det var år 1852 om våren, då Filipstads-, samt en del af Carlskoga bergslag hotades af verklig hungersnöd och att icke få vårutsädet i jorden, i anseende till den längvariga vintern, som hindrade tillförseln af spanmål till Christinehamn sjoledes. När säden sent omsider anlände, voro partierna så stora, att det hade varit alldeles omöjligt att få fram dem i tid till bergslagerne med vanliga foror, hvilket nu deremot gick lätt och ledigt för sig på jernvägen. Det är för öfrigt en gammal erfarenhet att den ena förbättringen framkallar den andra, och detta är äfven förhållandet med kommunikations-anstalter. Sålunda är man redan betänkt på anskaffandet af mindre ångbåtar för sjöarna Daglösen, Yngen och Långban i Filipstads bergslag, hvilka alla stå i förbindelse med de i är särdigblisaa jernvägarne, och det dröjer väl icke länge innan man måste påtänka dylika äfven för de stora sjöarne i Grythytteoch Carlskoga bergslager. Den hittillsvarande tveksamheten att såsom aktieegare ingå i jernvägsföretag, alstrad dels af fruktan för otilförlitliga kostnadsförslag och dels af misströstan om en billig ränta eller afkastning på de utlagda penningarne, är nu alldeles förbi i Wermland. Kostnaden för alla de sist anlagda Lerviks-, Filipstadsoeh Kroppa-jernvägarne hafva icke obetydligt understigit kostnadsförslagen, och intraderne vid de äldre Frykstadsoch Christinehamns-banorne hafva år från år ökat sig högst betydligt, så att begge af detta årets vinst lära tillåta en utdelning å aktierne af fulla 6 procent, oaktadt betydliga summor af intraderna blifvit använda till ränteliqvider, amortissement, nybyggnader och andra från början icke afsedda föremål till rörelsens underlättande och verkens komplettering. Den lilla Lerviks-jernvägen lemnar redan i år ett så lysande resultat, att man skulle kunna verkställa en utdelning af 25 procent på aktierna, vaktadt att afgifterne derå äro lägre, än den förra forsellönen. De i år färdigblifoa Filipstadsoch Kroppa-jernvägarne, byggda af Löjtnant Claes Adelsköld, hafva genom terrängens säregna beskaffenhet erbjudit temligt stora svårigheter att öfvervinna. Så har man t. ex. på Filipstadsrägen, 3 mil utom staden, betjenat sig af ett så kalladt lutande plan, det första i Sverige, På en längd af 620 fot reser sig vägen 155 fot i höjd, alltså en fot på fyra. Farten modereras sålunda: att de nedgående lastade vagnarne på en sidobana uppdraga de tomma eller halflastade, och är för öfrigt vid sjelfva linskifvan anbragt en så kallad broms, hvilken ytterligare hejdar farten. Det var just genom ovana vid handterandet af denna broms, som det lilla missödet inträffade, hvarom Filipstads tidning för någon tid sedan hade att berätta, men hvilket alls icke var af någon anmärkningsvärd betydenhet. De begge Kroppa-jernvägarne gynnades i allmänhet af en bättre lokal, med undantag af den smala landtungan emellan de tvenne bredvid hvarandra liggande småsjöarne Skärgen, hvarest banken nästan hela vägen år murad af granit i anseende till brist på annat fyllningsämne än sten. Arbetet på denna punkt har derföre blifvit lika vackert, som varaktigt. Till denna sednare jernväg äro för öfrigt begagnade Svenska rails, förfärdigade vid Finspong, af en ny, mycket latt, konStruktion. De äro mera svårvalsade än de vanliga, tyngre engelska rails, och utvisa bestämdt att man här i Sverige kan förfärdiga rails, hvilka i alla afseenden kunna mäta sig med de engelska; äro lika billiga som dessa, åtminstone med närvarande höga priser, och dertill hafva det stora och obestridliga företrädet, att engång förslitna, bibehålla ett betydligt jernvärde, hvilket icke är fallet med de engelska. Härtill vilja vi lägga några i Fahlu läns tidning meddelade upplysningar, rörande de på denna ort påbegynta jernvägsföretagen. Det heter derom: Så har äfven en jernväg af något öfver en fjerdedels mils längd blifvit öppnad till begagnande den 30 sistlidne September, gående, å lutande plan, från Grängesbergs betydliga jernmalmsgrufvor inom Grangärdes socken af Dalarne till lastageplats vid sjön Södra Hörken, hvaröfver malmen på fartyg föres till en på samma gang särdigblifven vacker kanaloch slussbyggnad, samt vidare in uti sjön Norra Hörken, emellan hvilka sjöar förut icke funnits uågon kommunikation. Foretaget anses ock i helt ganska vällyckadt. — Likaledes blef, under den 1 December, malmforsling börjad från Norbergs stora jernmalmsfält inom Norbergs socken af Westmanland, å den då till begagnande färdigblifne öfra delen af Norbergs jernväg, hvars hela, under snar fullbordan varande, sträckning, utgörande något öfver en och en half mil, löper för det mesta å lutande plan utmed Högfors bruk till Engelsbergs bruk vid sjön Amänningen, der segelfarten å Strömsholms kanal framgår. Den sålunda befarna delen af sistnämnde jernväg utgör omkring en tredjedel af hela vägsträckan, som till största delen belägges med jernskenor, tillverkade å Finspongs styckebruk, och på hvilka forslingen nu på försök underlättades medelst en lokomotiv om 25 hästars kraft, tillverkad å vår förtjenstfulle mekanikus Th. Munhtells verkstad i Eskilstuna. Då detta var första försöket inom Sverige att med ångkraft verkställa landtransport, så väckte det så mycket större glädje, att detsamma utan några äfventyr lyckades så väl, att man deraf kan för framtiden hoppas betydliga rn