hufvudet betäckt med en gräpappers-mössa i sorm af en sockertopp. Han håller med barnen en allvarsam rässt för deras sörseelser, dem han till punkt och pricka känner och dem han äfven vet att sorgfalligt upprepa under hot och strängt tilltal. När han är nära att bortföra de förskrämda barnen, inträder i rättan tid den milde hvitkladde Kinkeljös, som väl i början blir vred öfver de många odygderna och vill gå sin väg, men slutligen blidkas, tar barnen under sitt beskydd och, under förbehåll att de i framtiden rätta sig, bortkör Rupert knekt och begåfvar de glada barnen med hvarjehanda små skänker. Rupert knekt är i grunden ingen annan än den i dessa bibeldramer ofta uppträdande onde anden, men lärer fått sin särskilta traditionella egenskap af en viss engelsk ädling Rubertus Knight, hvilken såsom baneman åt helgonet S:t Thomas af Canterbury öfvergått i föreställningen som ett slags buse; och Kinkeljäs eller Kinkenjås är blott ett förskamdt uttal af der kindchen Jesus (smäbarnens Jesus) eller af das kindchen Jesus (den nyfödde Jesus). Den ännu i vissa landsorter brukliga julbocken (en till skepnad af bock utklädd person, hvilken det tillhör att genom hvarjehanda påhitt och krumsprång roa och skrämma gäster och barn) är måhända ett minne af de vid juloffret slagtade oslerdjuren. Våra försader delade under julhelgen sin tid emellan måltider, dans och lekar. Om deras måltider hafva vi så underrättelser. Ått deras dans skedde ester slagen på små klockor, hvilken musik de trodde vara gudarne angenam, är det enda man känner om densamma. Hvad deras lekar beträffar, har man i en för nära etthundra år sedan utgifven ashandling en rimmad förteckning på några sådane, hvaral likväl ganska få torde kunna anses tillhöra hedendomen. Den är ett så intressant bidrag till vår sedehistoria, att vi tro oss böra bereda våra läsare nöjet att läsa den i dess helhet, hvarföre vi införa densamma: Iuleklubben; stå på stubben; Draga gränja; väga malt; Meta lakar; skifta makar; Spänna kråka; våga salt; Bära vatten; nappa katten; Låna eld och springa rå; Tämja stutar; märka trutar; Sätta rofvor; stå i så. Preka gylta; gå på stylta; Mussla sko och mjölka björn; Led upp dockor; slagta bockar; Bära jul och gå på stören; Markus daska; Lussi laska; Hålla råfoch gåselek; Bräcka murar; vattna tjurar; Hoppa krysse; nappa stek. Skrämma danskar; draga handskar; Smida rart och stänga vägg; Stå på hufve; gå i grufva; Sticka skomarn; gömma ägg; Dra till tingen; gömma ringen; Köpa fisk och svålta råf; Ta upp fyrkar; spåna kyrkor; Draga kasle; sälja väf, Dyka slantar; kasta vantar; Sisslas barnsol; klappa brud; Brudekransen; björnedansen; Göra vispar; klappa sru; Pipp, rapp, tati; sörja Mali; Skrubba käring och slå katt; Skjuta ruggor; skapa styggor; Tända ljuset; söka skatt. Jule-rofvan; helsa påfvan; Friare på stolar tre; Spisen flytta; kullerbytta; Blås ut ljuset; klyfva ved; Kurra gomsen; pippla hönsen; Hammarsmeden; storma skans; Dela lotter; gifta dotter; Blacka sko och ro till lands. Allt detta är, såsom man finner, gamla le