Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 december 1853, sida 2

— handhafdes från båda sidor med yttersta stränghet. Man tror att sjöfarten, till följe af isen, snart kommer att inställas. Gortschakoff har i en dagorder berömt vallachiska milisen för dess hållning. Beträffande krigshändelserna i Asien hafva vi följande att meddela: Ängbåtens Scamandre? har anlandt till Marseille, hvarifrån under den 7 dennes telegraferas följande rörande de nyheter den medfört: Flera träffningar på asiatiska gränsen omtalas, i hvilka Ryssarne, som haft att kämpa mot en öfverlägsen styrka, blifvit tillbakaslagna. Efter trenne blodiga strider, skola Turkarne hafvn bemaktigat sig 3:ne fästningar, deriblaud Akiska, som tagits med storm. Ryssarne skola förgälves halva företagit flera anfall på turkiska förskanzningarne, emellan Aldi och Bayazid. De skola likaledes hafva misslyckats i ett nytt anfall på Chefkatil den 17 Nov. — En liten turkisk ångare har tagits af ett ryskt fartyg. — Turkiska sjöministern har på amiralskeppet Mamouhdie gifvit officerarne å de förenade slottorna en lysande fest. — Lord Stratford de Redclisse har för sultanen presenterat de engelska ollicerarne och till Hans Majestät riktat ett tal, uti hvilket han i sin styrelses namn lofvat ett kraftigt understöd emot ett orättvist anfall, men tillika lilligt framställt den önskan, att sultanen måtte skänka sitt bifall till en snar och hederlig fred. Sultanen svarade, att han var benägen att sluta en hederlig fred, så vida den var förenlig med aktningen för och upprätthållandet af hans rättigheter. Scamandre medför, som man finner, ingenI ting egentligen nytt, utan endast bekräftelse å saker, som man redan förut från annat håll fått veta. bet i telegrafdepeschen nämnda Bayazid är påtagligen samma ort, som i den ester Presse meddelade notisen (förmodligen oriktigt) uppgass heta Beyazidem. Beträffande den uppbringade turkiska ångbåten, är det densamma, som redan för några dagar från Wien berättades vara tagen af Ryssarne och då uppgafs vara lastad med staten tillhörig koppar. Detta kap al Ryssarne bekräftar sig således. Deremot synes det icke bekräfta sig att en egyptisk ångare tagits af en rysk ångfregatt. Lord Redclisles tal till sultanen var äfven redan bekant, men nu få vi veta att han i sin fredspredikan erhållit det svar som var att förvänta, nemligen att sultanen icke är emot freden, så vida hans rikes ära och interessen icke deraf lida något men. Man vill påstå, att det i depeschen om nämnda Akiska är samma fästning som i en förut meddelad depesch kallats Achalzik. Detta är dock icke så aldeles säkert, ty Wienerbladet Lloyd? meddelar en skrifvelse från Konstantinopel, af hvilken inhemtas, alt Turkarne åtminstone framryckt till Achaltzik, så att det icke låter så otroligt, att denna vigliga punkt sedan fallit i deras händer. Denna skrifvelse lyder som följer: Från Asien ingår den underrättelse, att Abdi Pascha, som stod vid Kars, på ryska området sramryckt till Achaltzik, hvarest han vill förena sig med Selim Pascha, hvilken, såsom bekant är, eröfrat Schefkatil. be vid Achaltzik stående Ryssarne hafva lemnat sitt läger och dragit sig tillbaka i Citadellet. I medio af denna månad har man bemärkt en turkisk slotilj af 5 örlogsångare, deribland 3 fregatter, ställa kosan emot Abasiska kusten, i ändamål att lemna Tscherkesserna vapen och ammunition. Afven skall en tscherkessisk höfding hafva varit om bord. Det vigtigaste för de blifvande krigshändelserna vore, om det bekräftar sig hvad som från Konstantinopel skrifves till LIndep. belge af dess dervarande korrespondent, nemligen att Selim Pascha bemäktigat sig staden Usurgete, hvarifrån han ville marschera till Kutais, för att träda i förbindelse med Tscherkesserna. Besättandet af Kutais, hvilket anses för en afgjord sak, skulle afskära Ryssarnes förbindel: ser emellan Redout-Kal (en af deras vigtigaste positioner vid Svarta hafvet) och armåen i Kaukasien. Slutligen få vi icke lemna onämnd en i S:t Petersburg offentliggjord rysk berättelse om krigshandelserna i Asien. I slutet af Oktober och början af November, heter det i denna berättelse, oroades den af Kosacker bestående ryska gransbevakningen esomostast af Turkarne. Ryssarne fingo veta, att Turkarne från Kars och Ardaghan marscherade mot gränsen. Den första striden stod d. 12 Nov. vid byen Bajandur, der öfverste Kankow tvang en tiodubbelt öfverlagsen fiende att retirera. Imellertid såg 2 1 2...