Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1853, sida 1

ISeE AL FPklaFbaA. Önuer S DM: 0Å0 1119192 1089 FCT POÖSLO Olversanaa annonser intagas ej sin uppgift att trotsa och kringgå de orimliga vara det ej mindre, torde följande framställlagarne. Det är alla dessa, i sanning också ning, med dess slående siffror, visa, en framganska giltiga skäl, som måste göra hvarje rättställning, som blifvit oss af en högt aktad, saktänkande köpman nitisk för tullförbudens uppkunnig person meddelad, och för hvars tillförhäfvande och de höga tullarnes nedsättning; Ultlighet vi derför fullt garantera. men att hela den förbrukande allmänheten bör Denna framställning lyder sålunda: evid den tarsliga bosättning, som jag för någon tid sedan företog, var jag af mina måttliga tillgångar nödsakad, att iakttaga all möjlig sparsamhet. Jag antog derföre med nöje en min väns, som är handlande, anbud, att för mig införskrifva de saker jag behösde. Vid granskningen af de räkningar, som min vän till öfverflöd verificerade med original-sakturor, tullräkningar c., blef jag förvånad, att finna huru orimliga tullafgifterna voro, och gaf detta mig anledniug göra ett utdrag å de föremål som svårast drabbades af tullen. Detta utdrag öfversändes, och torde observeras, att en skilling sterling är upptagen till 32 sk. bko, för att undvika vidlyftig beräkning af omkostnader, och då detta utgör omkring 15 å 16 åÅ torde det snarare vara för mycket än för litet. Till tullen är lagd afgiften till Handelsoch Sjöfartsfonden, tolag, stämpeloch vågpenningar. Inköpspris Tull, Hanmed omdelskostnad. Sjös.-Tolag. rdr sk. rdr sk. rdr sk. Bordservice för 12 personer af oäkta tryckt porslin 1: 15 s. 23: 16. Tull c. 68 Cg tallrickar 7 sk. per (b) 23: 21. 66 ,, andra pjeser 97 , 46: 37. 23: 16. 23: 21. I The Kafferservice för 12 personer af äkta porslin 11 s. st:g. Å 3 Tull Åc. 26 Cå a 151 sk. bko per 6å. 9. 15: 25. 1: 16. 8: 9. 2 Handfat Kannor af oäkta tryckt porslin 3s.4d.st:g 2: 10. Tull Åe. 16 d. a 93 sk. bko per fö. 3:12. 5. 22. 2. 10. 3. 12. I Linne-Damast-duk Å 12 mindre Servietter 1. 13: 16. Tull Åc. 55 e. å 2 rdr 21 sk. bko per (ö33. 20. 26: 36. 13: 16. 13: 20. 1 Piqu-Sängtäcke 6 s. 6 d. st:g. 4: 16. Tull c. 35 6l. å 1 rdr 133 sk. per 66. 1. 22. 8. 38. 4: 16. 4: 22. 2 dussin Knifvar Gafslar å 3 s. 6 d. Ts. st:g. 4: 32. Tull Åc. 54 Cb. a 1 rdr 8 sk. bko per Ffö. 6. 6. 10: 38. 4. 32. 6: 6. I sats af större mindre Brickor 3 s. 6 d. st:g. 2.: 16. Tull Åc. 10 få å 18; sk. bko per (. 3: 44. 6. 12. 2: 16. 3: 44. 2 st. Pläter-Stakar 61 francs. 3: 12. Tull c. 34 å 1 rdr 83 sk. per 6ö. 1. 6. 1: 18. 3: 12. 4: 6. I st. Möbelcattun 9 s. st:g. 6: — Tull c. 54 6s. å 1 rdr 1637 sk. per 6å. 1: 4. 13: 4. 6: — 1: 4. 3 st. Cambric till sängomhänge 12 s. st:g. 8: — Tull Åc. 67 C6. å I rdr 104 sk. per (å. 8: 11. 16: 11. 8: — 8: 11. 1 st. pressad Shirting till öfverdrag 10 s. st:g. 6: 32. Tull Åc. 64 Cå å I rdr 168 sk. per c. 1. 42. 14: 26. 6: 32. 1: 42. Bko I1I: 21. 81. 22.90: 5.t Osvanstående artiklar draga en tull från och med 100 Å till och med 148 x af hvad de kosta här med omkostnader. På produktionsorten kostar allt det upptagna efter en kurs å 11 rdr 24 sk. bko 70: 12. Kalkulerade omkostnader utgöra bko 11: 4. Den beräknade tullen c. utgör 90: 5. 101: 9. eller 144 x högre än på produktionsorten, hvilket torde vara ett väl tillagdt skydd för den svenska industrien. Härvid lag torde reflextioner vara öfverflödiga, ty hvarje läsare gör dessa vid första ögonkastet sjelf. Likväl torde det ej förtyckas en man med måttliga tillgångar, att han finner det bra hårdt att för saker som på produktionsorten kosta bko rdr 70: 12, härstädes få betala bko rdr 171: 21. Denna tablå, som likväl endast omfattar någ, förbudet å kläden? Jo så, att en massa af ra jemförelsevis få artiklar, visar dock tydlidervarande sabrikanter gått under och flera gen hvilken oerhörd beskattning, som ligger i fabriker upphört. Låt vara, att många andra de höga tullarne. Man klagar öfver 10 rdr omständigheter härtill medverkat, så att det bko ökad direkt skatt på debetssedeln, men kanske ej precis är förbudet, som störtat sabetalar många tiotal riksdaler om året i indibrikanterna, men sörbudets skyddande egenrekt skatt för sina enklaste förnödenheter, utan skap torde dock vara uppenbar. Men om det knot. Om ändock denna beskattning vore till ej skyddar industrien, så ger det staten inkomnågot väsentligt gagn för det allmänna, så kunster, svarar man; inkomster som staten ej kan de den likväl tåligt fördragas. Men hvad nytundvara. Afven detta misstag har mångfaldiga ta gör den? Den tjenar till att skydda den gånger blifvit vederlagdt, men sådant måste ouppinhemska industrien — heter det. Men då hörligt upprepas, ty folk glömmer så lätt bort det t. ex. icke finns någon industri i dem väsådane saker. Förbudet kan naturligtvis ej gifgen, såsom fallet är med vissa bleckslageriarbeten, va staten några inkomster. Tullen för de föri hvilka först på sednare tiden uppstått en enbudna varorna upptages af smugglarne och da liten fabrik i hela Sverge. Skall för denderaf har staten ingen fördel, om ej en och na enda fabriks skull hela svenska menigheannan af statens tjenstemän, då man lyckas ten betala 12 å 15 rdr för en vara, hvilken göra beslag. De höga tullsatserna gifva visserman eljest kunde få för 4 å 5 rdr? Och i ligen inkomst, då de ej äro så höga att varor de grenar, der fabriker finnas — huru skydej förskrifvas, men det är klarligen af Engdas de af dessa tullar? Huru har t. ex. klälands exempel visadt, att den ofantligt ökade desfabrikationen, i prohibitismens urhem, Norrimporten, som blir en följd af moderata tullköping, förkofrat sig i skyddet af införsel! satser, ökar tullintraderna, i st. s. att minska dem. A nn I redan då på skämt knutit ett förbund, hvars minne framI Med dessa ord lemnade frun salen; och nu var —