Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 november 1853, sida 3

Parisiska vetenskaps-akademiens bemedling, hvari utom Quatersages isynnerhet Coste visade sig verksam sör saken, samt ett direkt förslag af generaldirektören för landtbruk och ha ndel hade till följd, att franska inrikes-ministeren 1852 beviljade herrar Berthot och Detzem en kredit på 30,000 francs, för att vid Häningen grunda en anstalt för fiskskötsel. Sättet hvarpå man går tillväga vid det konstmässiga befrugtandet är följande: Man tager ett cylinderformigt kärl af glas, porslin eller träd med platt botten, gör det noga rent, slår ett par buteljer friskt vatten deri, tager derpå en fiskhona och befriar henne från rommen, i det man lägger tummen på bukytan och låter den med en lätt tryckning glida nedåt öppningen, hvarigenom rommen då utrinner. Då rommen är mogen så kan operationen verkställas med den lattaste tryckning. Nu byter man om vattnet i kärlet och tager derpå en siskhanne, hvars mjölke man trycker ut på samma sätt som rommen ur honan. Om denna mjölke är fullkomligt mogen, så flyter den rikligt ut, hvit och tjock som grädde, och då så mycket runnit ut, att blandningen antagit utseende af vassla, så anser man mättningen tillräcklig. Men på det att de befrugtande delarna må öfverallt utbreda sig jemt, rör man omkring blandningen och sätter rommen med de fina håren af en lång pensel eller med handen i sakta rörelse, så att hvarje punkt af deras yta kommer i beröring med de elementer, som skola genomtränga dem. Efter två eller tre minuters hvila sätter man den lifvade rommen i de till utkläckningsställe bestämda bäckarna. Remy och Gehin betjena sig dervid af cirkelrunda såsom durchslag genomborrade kärl. 1 Hininger-anstalten använder man dertill platta videkorgar. Man sätter dessa korgar i vattenytan, så att ingenting undgår vaktarens uppmärksamhet. om strömmen skulle hoba rommen tätt inpå hvarandra, så kan arbetaren äter föra dem till deras plats och göra strömmen mindre stark. Äsvenså kan han bortiaga orenlighet och bottensats, samt utbyta en smutsig korg emot en ny. Detta utkläckningsställe befinner sig i en storartad bassin, till hvilken en nära fyra tusen fot lång kanal leder vattnet ifrån flera källor. Bassinen emottager kanalens vatten genom en tunnel af tegelsten, hvars yttre öppning är försedd med en dammlucka, hvarmed strömmen regleras. Knappt har vattnet lemnat tunneln och inkommit i denna fabrik förr än det hejdas af en tvärdamm, i hvars vägg äro anbragta sju rörliga dammluckor, motsvarande sju paralella bäckar, af något mera än 3 fots bredd och 160 fots längd hvardera, och hvilka sträcka sig till motsatta ändan af bassinen, ur hvilken de genom särskilta hvalf utrinna i mindre bassiner, dit de måste medföra de nyss utkläckte siskarne. Dessa konstgjorda bäckar, hvilka rinna emellan blott tre tum tjocka bräddar äro till hela sin längd åtskiljda af djupt under byggnaden liggande vägar, på hvilka uppsyningsmännen kunna fritt gå omkring och utan möda iakttaga allt hvad som försiggår i det rinnande vattnet, hvars yta når till deras bröst. Medelst de på den nämnde tvärdammen anbragta rörliga luckorna kan man lätt meddela strömmen den hastighet, som man anser tjenlig för utkläckningen, och äfven ifrån det ögonblick då den konstmässiga befruktningen försiggår, till den tidpunkt då de nyutkläckta fiskarne skola föras i dammen, allt efter behof modifiera de omständigheter i hvilka rommen befinner sig. Den nya industrigrenen drifves redan på en yta af tre timmars omkrets. Der finnas åtskilliga slags vatten, vattnet ifrån tio källor hvilka lemna något mera än 190 svenska kannor i sekunden, vattnet från en genom anstalten rinnande flod, samt träskvatten, hvilka slag kunna i passande proportion blandas med hvarandra. Redan hafva 11 million laxoch sorell-ägg blifvit befruktade, insatta och utkläckta, oaktadt anstalten endast en kort tid varit i gång. Deraf kan man sluta till den osantliga produktion, hvartill man kan komma, då anstalten är i gång hela året igenom. Ilädanefter kommer man äfven att fästa sin uppmärksamhet vid Donaulaxen och Sardellen, och i lagunerna vid Donaumynningarna skall en dylik anstalt inrättas för saltsjösisk. Vid denna kommer man i synnerhet att sysselsätta sig med stören och sterletten, hvilka högst sällan anträffas vid Medelhafvets stränder.