Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 oktober 1853, sida 2

förhärja Grekland. Nästan alla stader 1 detta land hafva känt jordstötar af mer och mindre förödande verkan. RYSSLAND. Enligt en enskild skrifvelse från S:t Petersburg af d. 15 i B. H. hade 4 af de anseddaste engelska köpmännen i nämnde husvudstad blifvit uppkallade till sinansministern, som underrättat dem om att, i händelse af krig, Engelsmännens personer och egendom skulle respekteras både till lands och sjös, men att all anledning var att tro, att freden skulle blifva bevarad och att man 1 synnerhet var öfvertygad om, att hvad som ock kunde hända i Orienten, skulle det dock icke komma till krig emellan Ryssland och England. Franska bladet Patrie meddelar följande: Enligt bref från S:t Petersburg af d. 11 dennes, har kejsaren befallt att föröka truppernas antal vid Donau till 300,000 man och i Asien till 200,000 man. Detta torde dock vara lättare befaldt, än verkstäldt. ITALIEN. I Sardinien hafva införseltullarne å spanmål, icke blott t. v. utan permanent, nedsatts till en fjerdedel af deras hittillsvarande belopp. Förtjensten af denna åtgärd tillskrifves den utmärkte premierministern Cavour, som begagnat sig af den rådande dyrheten för att taga detta steg på frihandetns bana. Åtgärden är ett hårdt slag för det reaktionära partiet, hvars kärna består af prelaterna och de den gamla adeln tillhöriga stora godsägare. Ännu hårdare blir det derigenom, att de icke öppet våga beklaga sig deröfver, och knappast hafva någon utsigt, att, om de än en gång skulle komma till väldet, kunna lyckas att återinföra de gamla monopoliitullarne. Såsom ett bihang till nedsättningen i spanmålstullen, har grefve Cavour redan färdig en lag om upphäfvanpet af accisen i städerna på alla slags lissmedel, hvilken lag skall framläggas för parlamentet vid dess första sammanträde. Dessutom lofvar regeringen att äfven vidtaga andra åtgärder till nödens lindrande under vintern. Det hat, som grefve Cavour för sina sträfvanden i en frisinnad och fosterländsk anda ådragit sig af de reaktionäre, synes hafva gilvit sig luft på ett detta parti värdigt sätt. Den 18 på aftonen uppstod i ett qvarter af Turin, emedan hela den öfriga delen af staden var lugn, en folkskockning af den lägsta samhällsklassen. Man begaf sig till grefve Cavours hus och sökte intränga derstädes, men de tillilande gensdarmerna tillintetgjorde deras brottsliga afsigter och knepo flera af våldsverkarne. Kl. 11 var lugnet fullkomligt återställdt, utan någon blodsspillan. Om icke de reaktionära direkte tillstält detta dåd, så hafva de åtminstone indirekte medverkat dertill genom sina tidningar, i hvilka grefve Cavour varit en skottasla för alla möjliga smädelser och lögner. Bland annat hafva de ock lagt honom lissmedlens dyrhet till last och på ett tvetydigt sätt insinuerat, att han slog under sig spanmålshandeln för att rikta sig på det hungrande folkets bekostnad. Dessa lögner torde icke hafva varit utan sin verkan på den råa hopen. Allmänna rösten fordrar imellertid ett sirängt bestraffande af orostiftarne, och ransakningen torde väl komma att utvisa den mer eller mindre direkta andel presterna och deras vänner haft i denna fula sak. I Turin är man äfven betänkt på en storartad demonstration för grefve Cavour för att betyga honom den högaktning och det förtroende, som han åtnjuter af allt hederligt folk. Gazetta Piemotese berättar, att hertigen af Nemours, som, enligt underrättelser från Orienten helt nyligen varit synlig i Schumla, d. 14 rest genom Turin. I Schumla tyckes man alltså hafva spelat den förmenta brinsen.Atskilliga rykten hafva varit i omlopp om det bedröfliga och osäkra tillståndet i Romerska staterna och om tilldragelser som derstädes skulle hafva passerat, sådana som mordet å ståthållaren i Ravenna, en uppresning i Civita Vechia. Några af dessa rykten hafva sedermera befunnits ogrundade, men alla hafva säkerligen icke varit det. Franska Monitören har nu företagit sig att förneka sanningsenligheten af dessa rykten i klump, men det sker på ett så skrufvadt sätt, att det tydligen synes, att det värda bladet icke sjelft vill bära ansvarigheten för detta sitt beriktigande. TURKIET. Ått Porten förklarat Ryssland krig är nu ett faktum som icke bestrides. Men detta är också nästan det enda, hvarom man har fallsefändio vischaf Allt annat cam ctårnr I