Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 oktober 1853, sida 2

Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Några af de senast arresterasterade hafva åter blifvit frigifna, bland andra tvenne i Nantes häktade tidningsredaktörer, Mangin, far och son. I nämnde stad och i Tours hafva arresteringarne varir särdeles talrika. De ännu i häkte qvarhällna bevakas på det strängaste. En korrespondent i LIndep. belge låter undfalla sig några anspelningar om en upptäckt sammansvärjning emot kejsarens lif, hvilken skulle utförts i Compiegne, der han s. n. uppehåller sig för att jaga. Denna nya sammansvärjningshistoria torde stå i något sammanhang med de skedda arresteringarne. Det försäkras att den franska regeringen, på den engelskas råd, afslaget turkiska söndebudet Vely Paschas anhållan om några franska generaler ocb högre oflicerare för turkiska armåen. Ett förslag är å bane att resa den hädangångne Arago en minnesrård, hvartill medlen skulle sammanskjutas at de lärde i hela Europa. ENGLAND. I Paris ville man veta, att engelska kabinettet amnade söreslå en ny diplomatisk konferens i London, som åter skulle hopknyta de brustna tråderna af Wiener-konferensens förhandlingar. Fredspartiet i England förmenas hafva ett mäktigt stöd i sjelfva hofvet. — Times kastar nu sina blickar på Preussen såsom en mycket lämplig fredsmäklare. Till försvar för den flathet England visat och ännu visar emot Eyssland anför Times, att om England genast förklarat Ryssland krig och dervid stött sig på de demokratiska grundsatserna, så skulle ett sådant steg lätteligen hafva kunnat kosta England den oskattbara alliansen med Frankrike, men ofelbart drifvit Österrike och Preussen i ryska lägret och sålunda antändt ett principkrig, som i början måhända väckt förhoppningar för solkfrihetens sak, men sannolikt slutat på dess graf. Samma tidning menar intet enda ord vara sannt i hr Urquharts påstående, alt sultanen undanbedt sig de vestra makternas hjelp. -— Det bekrastar sig, att sir Edmund Lyon utnämnts till underbesälhafvare för medelhafsflottan. — En öfverstelöjtnaet Bealson af bengaliska armåen står i begrepp att begifva sig till Turkiet för att der användas vid den reguliera armåens utbildning. — Den till rangen äldste generalen i engelska armåen, sir Alex. Mackenzie, en högländare, har aflidit i Bath 83 år gammal. — Times och Globe omförmäla i sina börsberättelser en tillamnad eller proponerad sammansättning al mosaiska penningekarlar att afhålla sig från alla affärer i österIikiska statspapper, för att på detta sätt hämnas för en nyligen af österrikiska regeringen vidtagen, mycket oklok åtgärd, hvarigenom judarne förmenas besitta fast egendom i österrikiska staterna. ÖSTERRIKE. Från Wien erfar man att upptäckaren af ungerska krouan, auditör Titus Karger af kejsaren erbjudits valet emellan en kontant nådegåfva af 200,000 fl. eller ett kronogods i Ungern. En lika föräring skall han hafva att förvänta af ungerska magnaterne, såsom vedermäle af deras patriotiska tacksamhet. — Den beryktade röfvarehofdingen Rozzan Sandor skall nu äntligen hafva blifvit knipen i Bukovina och, enligt hvad ryktet tillägger, varder han aslörd till Pesth för att der afrättas. GREKLAND, Nya val till dep. kammaren