som ocksa draga detta i tvisvelsmål. Till stöd för detta tvifvel, kan icke eller anföras annat än några lösa rykten och förmodanden. För fullständighetens skull vilja vi upptaga hvad som i det hänseendet är mest framstående. Från Wien skrifves, att der cirkulerar ett rykte, enligt hvilket Reschid Pascha genom en ytterst skicklig diplomatisk vänning försökt att närma sig ryska kabinettet, hviiken måhända torde hastigare leda till en förlikning, än de förenade makternas bemödanden. Resultatet deraf, tillägger ryktet, skulle äfven kunna blifva en utan någon mellankomst asfslutad separat-traktat emellan Ryssland och Porten. De reslexioner, med hvilka St. Petersburger Zeit. beledsagar underrättelsen om Portens krigsförklaring, åro äfven egnade att skänka ett skenbart stöd åt sredsförhoppningarne. Nämnde tidning yttrar nemligen, att emellan beslutet om krigsförklaringen och dess utförande ligger en tid, under hvilken makterna kunna hjelpa sultanen ur den klämman, i hvilken han blisvit inträngd, och öppna för honom en utväg som han kan beträda utan våda för sin värdighet och sitt rikes oafhangighet. Så länge man afvaktar utgången af denna nya vänning fortsätter bladet, ligger det för Ryssland så mycket mindre vigt derpå, om 6 eller 8 af de vestra krigsmakternas krigsskepp besinna sig i Konstantinopel, som ändamålet med slottornas inlöpande i Dardanellerna är icke mindre maskeradt, än brittiska kabinettets orientaliska bolitik. Dessa yttranden antyda i vår tanka ingenling annat, än att ryska kabinettet sjelst ännu vill maskera sitt spel och insöfva Europa i en bedräglig säkerhet. I Paris råder inom vissa kretsar den meningen, att Turkarne och Ryssarne visserligen komma att sammandrabba med hvarandra, men att det snart skall lyckas diplomatien att sätta en gräns för siendtligheterna och medla fred emellan de krigförande makterna. Man anför, till stöd för denna mening, det yttrande som skall hafva blifvit saldt af Napoleon: Det är för ögonblicket en duell emellan Ryssland och Turkiet, som slutar vid första droppa blod, och de 4 stora makterna, äro endast sekundanter. För hvar och en, som aldrig så litet följt med händelserna, springer dock osäkerheten af sådana beräkningar genast i ögonen. Hvad Rysslands krigsmanifest beträffar sörnekas dess tillvaro fullkomligt af flera tidningar, som äfven bjuda skäl för sina tvifvel. I St. Petersburgerbladen af den 16 finnes icke ett spår till ett dylikt manifest, som dock enligt det med Wiladimir till Stettin komna ryktet, skulle hafva utkommit den 15. Detta är likväl icke ett afgörande bevis mot manifestets tillvaro, ty man kan mycket väl tänka sig, att det blifvit uppsatt i kabinettet, men ännu icke öfverlemnadt åt offentligheten, och att detta oaktadt de främmande sändebuden på ett eller annat sätt skaffat sig del af detsamma och satt sina hof i kännedom derom. Nästa post torde bringa ljus i denna sak. Frågan om de allierade flottornas uppsegling till Konstantinopel, hvilken varit föremål för så många olika rykten och beriktiganden, synes vara ännu mindre på det klara, än det ryska manifestet. Får man tro en korrespondens ifrån Konstantinopel i Wanderer, så har franska gesandten de la Cours tvetydiga, för att ej säga rent af fientliga hållning emot Porten, ingifvit denna ett sådant misstroende emot det hof han representerar, att man tror att turkiska regeringen skall på det artigaste tacka de vestra makternas sändebud för deras erbjudna hjelp, men på samma gång undanbedja sig densamma. Det högsta hvarpå Porten tros skola ingå, är att flottorna få inlöpa i Dardanellerna och ankra i Gallipolis hamn i Marmora-sjön. För att rätt förstå meningen al de gjorda anbuden om hjelp, får nämnas, att, enligt samma korrespondent, d. 8 ankommit till Konstantinopel en fransk ångare med nya instruktioner för franska och engelska sändebuden, hvilka, då de vestra makterna i betraktande af de i Nesselrodes memorandum uttalade åsigter beslutat att eftertryckligare understödja Porten, blifvit beordrade att låta de förenade flottorna inlöpa i Dardanellerna, dock, hvilket begrips af sig sjelft, blott för det fall, att denna åtgärd öfverensstämmer med Portens önskningar. I ett par tidningar uttalas tillochmed den förmodan, att de allierade flottorna komma att öfvervintra, den franska i Smyrnaviken och