Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 augusti 1853, sida 1

dana lösa arbetare förordade hr S. samma förslag som han på tvenne föregående landtbruksmöten beif rat, nemligen att husbönderna skulle för sådane redlige arbetare göra årliga insättningar i de sparbanker som för sadant ändamal borde bildas, hvarigenom möj ligt blefve för sådane tjenare, att efter några år, med ett litet samladt kapital, erna en viss sjelfständighet! Härefter uppropades hr S. A. Hedlund, hvilken, efter en i förbigående uttalad önskan, att någon annan ta lare före honom uppträdde, erinrade hurusom samma frå ga vid det föregående mötet i Örebro varit föremål för de lifligaste öfverläggningar. Frågan var då uppställd såsom en rent ekonomisk fråga — den följde närmast efter frågan om hästafveln — och tal. hade redan då tillåtit sig yttra, att den dock vore af en vida högre betydelse — (utan att man derföre ville underskatta hästafvelns vigt) — att den vore af andlig natur, såsom rörande ett af mensklighetens högsta intressen Vid innevarande möte hade frågan erhållit en förnämligare plats, den vore den 2:dra i ordningen, och hade nu tillfälligtvis blifvit den första i diskussionen. Men deremot hade den blifvit uppställd inom en mera begränsad och konkret form, tydligen i den afsigt, att man derigenom måtte förskonas från dessa VFallmänna fraser, för hvilka mången är så rädd. Talaren trodde dock ej att den kunde tillfredsställande lösas inom denna begränsning, utan att den måste ses i sitt stora samband med andra frågor, t. ex. med folkundervisningen och med hela frågan om proletariatet. Tal. påminte vidare derom, att det är denna och ingen annan fråga, som ligger till grund för alla de rörelser, af hvilka i närvarande stund hela det Europeiska samhället gäser. Då tal. här afbröts af ordf., som erinrade att frågan, enligt stadgarne, ej finge tagas i dess allmännare vidd, utan måste behandlas inom det uppställda omfånget, yttrade han, att det ock just vore hans mening, att taga den så, ehuru han ej kunnat undgå att antyda ämnets långt större betydelse. Den måste, fortfor tal., alltså tagas sådan den är; dock hade det varit fägnesamt om man, äfven vid frågans nuvarande inskränkta uppställning, ej hade så bjert ställt husbondens högsta möjliga vinst framför Farbetarens sedliga förbättring. Isade tal. fått uppställa samma fråga till behandling i en arbetare-förening, så skulle han gerna ställt husbondens ekonomiska fördel framför arbetarens, och han var viss uppå, att man skulle hafva adopterat en sådan uppställning; det hade då ock varit angenämt att se en samling af husbönder uppstilla den i en mindre skarpt framstående egoistisk form. Tal. kunde emellertid ej hjelpa, att han under sin behandling af ämnet komme att i fråmsta rummet afse arbetarens väl och först derefter husbondens. Till en början borde man då blifva ense derom, huruvida en förbättring i arbetarens närvarande ställning verkligen behöfves. Det fanns dock sannolikt ej mer än en tanke derom. Det var en glädje att minnas huru vid det förra mötet hela församlingen med liflig värma antog och uttryckte den opinion, att det borde utgöra en af de angelägnaste omsorger för hvarje jordägare, Lattetillse det hans arbetspersonals ekonomiska välfärd betryggades; sannolikt är det dock få som rätt fattat huru mycket i detta fall bör göras, huru långt det är nodvandigt att gå, för att arbetarens ställning skall blifva sådan den bör vara, d. y. s. så att han i sin ställning kan uppfylla sin bestämmelse såsom menniska och medborgare. Mången anser det vara nog dermed, att man bringar arbetaren till en viss bergning, hvaraf man ock sjelf har gagn, liksom man äfven har gagn af en väl underhållen ladugård; men frågan bör ställas på en annan grund. Man bör sråga sig: huruvida man skulle kunna sjelf befinna sig lycklig i arbetarens ställning eller huruvida man skulle kunna vara nöjd att se sina barn deri? Just på denna ort hade af en ädel man den stora id blifvit uttalad, som blifvit benämnd Ståndscirkulation, hvilket ingenting annat är än att herremannens son skall kunna, då ban af naturen dertill är danad, inträda i kroppsarbetarens ställning. Denna ids har blifvit betraktad såsom en utopi, och hvarföre? Jo jnst derföre, att kroppsarbetarens ställning icke är sådan den bör vara. — Det vore dock en glädje att se huru tidens hela rigtning går ut på en förbättring i detta hänseende. I Amerika och äfven i England är man på en god väg framåt. Hela den industriella rigtningen sträfvar derhän, att öka arbetskraftens värde i förhållande till kapitalet. En enkel kalkyl visade detta. TERESE RO