Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 augusti 1853, sida 1

liga sällskapernas, både i och utom Frankrike, rastlösa och hemska verksamhet. Om någonsin liknelsen vid sagans månghöfdade vidunder eger tillämplighet, så är det här. För hvarje hufvud, som afhugges, uppvexa Wå nya i stället. Med en af hatet skärpt blick lurar det på hvarje möjligt tillfälle att utföra sina afgrundsplaner, och i stället för att förtröttas eller modfällas af ett misslyckadt försök, mångdubblas för hvarje gång dess hat, och med detsamma dess djerfhet och dess krafter. Af de franska flyktingarne i London utvecklas en otrolig verksamhet, som tyckes häntyda på något nytt, nära förestående utbrott. Det haglar proklamationer och manifester till folket och till armåen från den socialistiska central-komitåen, som andas den hätskaste oförsonlighet mot Frankrikes nuvarande regering. Amnesti och nåd — heter det i den ena — kunna vi endast betrakta som nya kränkningar; mellan OSS och den menedige inkräktaren kan endast blifva fråga om en sak: blodig räkenskap! — Stunden är I kommen! — heter det i manifestet till arm(en, — fol(kens lycka och frihet ligga i edra händer! Slån ned I tyrannen! — den kränkta menskligheten anropar eder derom, rättvisan befaller er det! Efter Frankrikes befrielse följer hela kontinentens! Vid Donaus och Poes stränder vexa för eder ärofulla lagrar — försummen icke att plocka dem! o. s. v. Kossuth har fördubblat sitt bekanta raseri att uppköpa vapen, sannolikt för att af deras åsyn hemta mod till sina dundrande och mördande tal. Längre fram heter det, med anledning af kassationsdomstolens utslag i fråga om de af polisen uppbrutna brefven: Omhvärfd, på ena sidan af fega smickrare och viljelösa ja-herrar, på den andra af hätska och oförsonliga fiender, bör regeringen skatta sig lycklig att ega ätminstone någon uppriktig vän, som icke skyr att höja sin stämma för att hejda henne i hennes fortskyndande på godtycklighetens olycksdigra stråt. I Kölnische Zeitunge skrifves från Paris under den 1 dennes: I armå6en och synnerligast i lägret vid Satory herrskar stort missnöje. Detta var i synnerhet i ögonen fallande vid den senaste revyen, som bevistades af drottning Marie Christine. Hela bataljoner och sqvadroner voro aldeles stumma och läto icke förnimma ett enda lefve! I morgon begilver sig krigsministern till lägret under förevänning af att vilja föra befälet vid manövrerne, men i verkligheten för att sjelf göra sig bekant med truppernas sinnesstämning. Prins Napoleon (den der misslyckade demokraten, som af sin kusin nyligen fått generalstitel och hvad befängdare är ett befäl i armen) har gjort ett ofördelaktigt intryck på trupperna och erhållit öknamnet general Canaillette (kanaljeunge). Det är betydelsefullt för sinnesstämningen, att en högre officer nyligen föreslog följande skål vid en festmåltid: Mina herrar! låtom oss dricka för stigandet af aktierna i Credit Mobilier! I ENGLAND. Vi meddela här nedan en kort redogörelse för de vigtiga parlaments-förhandlingarne den 2 dennes. Ofverhuset. Markis Clanricarde. Dpå jag ser på sin plats den ädla lord-stats-sekreteraren för utrikes angelägenheterna, önskar jag att göra honom en fråga beträffande förhållandena i Donaufurstendömena. Det synes som om ryska trupperna tagit fullkomlig besittning af dessa provinser, och att deras beherrskare, hospodarerne, icke mera hafva något att betyda. Då detta faktum är en början till öppna sientligheter, är det af yttersta vigt för hela Europa. Jag är förvissad om, att man skall tillåta mig, att begära de vidsträcktaste upplysningar i detta hänseende, och jag önskar att få veta, om den ädle lorden erhållit några underrättelser, som bekräfta det af mig omförmälta faktum. Grefve Clarendon. bet sägnar mig, att denna fråga blifvit framställd, emedan den tillåter mig att meddela alla de upplysningar som stå i min förmåga och att för hela verlden lägga i dagen, att H. M:s regering har uppfattat frågan från samma synpunkt som de ädle markisen. Af en depesch från lord Stafford inhemtas, att ryska generalkonsuln förständigat fursten i Moldau att inställa alla förbindelser med Porten och icke betala den tribut som han är skyldig Turkiska storherren. Beträffande Wallachiet, har jag icke bekommit någon sådan underrättelse, men notiser af d. 22 Juli gifva mig vid handen, att, om dylika mått och steg ännu icke vidtagits af ryska befälhafvaren, väntade man att snart förnimma fursten emottaga samma order som fursten i Moldau. Dessa instruktioner komma på ett ut med en usurpation af sultanens makt och rättigheter, hvilken furste otvifvelaktigt är furstendömenas rättmätige suverän, och den underrättelse, som jag meddelat er, mylords, har naturligtvis förorsakat H. M:s regering det största obehag. Vi hafva betraktat Rysslands förfarande som en usurpation af Por— —— hämden, ett onyttigt nöje om man så vill, men alla nöjen äro ju onyttiga. Jag måste utkräfva hämd på en af edra väninnr .— hvarför? nå det kan insf in