Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 april 1853, sida 1

blifva detta sitt en gång uttalade ord I). Detta eYISar mera än tillräckligt, huru föga hemmastadd med sitt behandlade ämne den anonyme är, huru totalt främmande han är för allt hvad naturvetenskaper heter och huru litet han ens satt sig i beröring med sådane, som aktivt behandlat denna vetenskap 2). Han vet nemligen icke huru helt olika denna vetenskap nu är emot för 100 är sedan, huru den utvecklat sig utgrenat sig och praktiskt ådagalagt sin betydelse åt en mängd utgreningar i samhället, hvilka den tiden knappt voro anade, huru hvarje stat numera tyckes uppbjuda alla sina krafter för att såväl tillvälla sig och ibland sin ungdom söka sprida dess läror, som den själsverksamhet och det omdöme i andra ämnens behandling, hvilka blifva följder af en närmare bekantskap med en på en gång så praktisk och inteilektuell vetenskaps allmännare studium inom ett samhälle. Må det då tillåtas mig upplysa den anon., att arbetssättet och undervisningssättet undergått så betydliga förändringar inom den kemiska vetenskapen på de sista 100 åren, att den kan sägas vara nästan på nytt född. Hvad som var väl tänkt den tiden, kan och bör utföras på ett helt annat sätt nu. Instrumenter, materialier och samlingar äro flera, al annan art och applicerade åt särskildta behos. Sattet att förskafla sig svar på en uppkastad fråga är olika, forskningsmethoderna äro förändrade och undervisningen, med dess åtföljande betinganden, anordnad i alla länder på ett aldeles nytt sätt 3). 1) Detta är en förvridning af vårt yttrande. Se nedan not. 3! 2) Allt det der vet icke hr S., och minst har han erfarit det af våra artiklar, i hvilka vi verkligen icke afhandlade kemie. Hr S. har en särdeles vana att hopblanda saker, som icke höra tillsamman, och det förundrar oss derföre icke att han nu ser en orimlighet deruti, att någon som han tror icke vara kemist, kunnat afråda från en byggnad för denna vetenskap. Man skulle säkerligen, efter hans tankegång, vara astronom, för att kunna säga, det en astronomimwprofessor förbyggt sig, eller riks-arkifvarie, för att kunna påstå, det riksarkivets nuvarande hus varit för dyrt! Man skulle kanske vara en välbeställd Forslmeister, för att kunna yrka sparsamhet med våra skogar, eller bränvinsbrännare (eller åtminstone supare), för att hafva rätt att fördöma brånvinet! 3) Hr S. tyckes åter föreställa sig att han talar inlör personer, för hvilka det blott gäller, att med ett kling-klang af ord förskaffa sig några tanklösa vota. Han borde annars komma ihåg, att det här icke är fråga om naturvetenskapernes utveckling, hvilken varit oss rätt väl bekant långt förr än vi ens hört hr S. nämnas, utan huruvida det är klokt och rätt, att i vårt fattiga land offra 100,000 rdr på en byggnad, som vid universitetets förr eller sednare förestående och oundvikliga flyttning måste blifva helt och hållet onyttig. Det var icke blott med afseende på de lokaler, man redan äger i Upsala, utan i synnerhet med afseende på denna redan inom representationen öppet begärda flyttning, som vi yrkade, att en så betydande byggnad icke nu borde företagas; och då vi kunnat åtnöja oss med att hänvisa den byggnadslystne professorn till att förhyra lokaler, i den mån, större utrymme för hans vetenskap ersordrades — en utväg, som man aldrig vid andra universiteter, men alltid i Upsala, försmär, hade hr S. verkligen icke behöft taga så illa vid sig, att man hemställde, huruvida det icke för den tid, som nu kunde ifrågakomma, varit klokare att, efter behof, antingen utvidga det nuvarande kem. professionshuset, eller ock, jemte detta, använda det gamla observatoriihuset, hvilket man förr ansett ensamt tillräckligt. Ännu en tredje utväg stod hr prof. öppen, den att både utvidga det kemiska huset, och begagna den gamla observatoULUTAdi —