EV MM NV 714444172 om det arbete, hvilket blifvit nedlagdt på penningemedlens förskaffande till dess uppförande. Det är att beklaga, om så blifver fallet och om icke kons. akad. närmare pröfvat qvalifikationerna hos de tvenne nya lärare, det förra året. förordade hos regeringen. Såsom varande sjelf en af dessa tvenne, är jag partisk att i detaljen yttra mig, särdeles som jag mera än väl både inser, erkänner och känner de mångfaldiga och stora brister, som vidlåda mig. Ett allenast kan jag lofva: att om konungen kommer att bekräfta det tillförordnande, jag såsom professor i theoretisk och agrikulturkemi för närvarande äger, och om jag således kommer att fortfarande deltaga uti de konsistoriella öfverläggningarne, skall jag, efter förmåga, alltid hafva vetenskapens mål i sigte 6), och icke låta sådane svepskäl, som den anonyme användt, utöfva något inflytande på mig vid kommande åtgöranden 7). Att jag något gjort för och användt ej ringa tid på hvad, som under sednare tider blifvit åtgjordt för kemiska vetenskapens ordnande vid Upsala universitet, vill jag icke förneka, ehuruväl en person med större kapacitet kunnat uträtta vida mer; men så fägnesamt det skulle vara för mig att emottaga hela den anonymes anfall och missnöje, kan jag det likväl icke, emedan jag dertill gjort alltför litet och rättvisligen bör erkänna, att en mängd andre personer, hvilka dock, för utrymmets skull, jag icke vill nämna, men hvilka tillhöra såväl regering, som universitetets öfverstyrelse, såväl olika riksstånd, som andra auktoriteter, såväl opartiska privata personer, som kons. akad. i Upsala, dela hedern af hvad som blifvit åtgjordt 8). Om fast öfvertygelse och bindande skäl äro ingredientier, på hvilka den anon. och hans vänner förarga sig, så har jag kanske mera än en gång fallit dem oläglig 9); men hvad jag gjort har alltid varit öppet och med mitt namns utsättande, och aldrig har jag begagnat mig af ett insinuationssätt, som ej tålt vid den fullkomligaste dager 10). rande de uppoffringar, staten derför får vidkännas. Vi dömde efter en ganska förtrogen bekantskap med Upsala. Der finnas flere institutioner, än denna, försedde med utmärkt skicklige män; men huru är det beskaffadt med dem? — Man skördar icke fikon bland törnen. Vi skulle för hr S. kunna citera personer, som tllträdt sina professioner, utrustade med de största själsgåfvor, det mest brinnande nit och under lyckliga yttre förhållanden; och de skulle i en sednare period kunnat tjena till exempel, huru snillet förslöas eller förgäter sin kallelse, huru nitet domnar, och huru småstadsluften är i stånd att inom några få år återföra allt till sin gamla nollpunkt. 6) Det gläder oss rätt mycket, då vi i sådant fall omsider skulle få samma mål. Men i händelse, hvilket vi dock gerna ville betvisla, hr S. förstår detta mål på det nya Upsaliensiska sättet; och om, såsom vi af den höga tonen befara, denna förklaring skall vara en hotelse att, i trots af alla förnuftsskäl, söka få upp ännu flera boställspalatser i Upsala, böra vi lika uppriktigt försäkra, att vi icke skola släppa herrarne ur ögonen, och att vi skola göra oss ett nöje af att visa, det äfven ett nationellt intresse någon gång förmår göra sig gällande i Sverige. 7) Om dessa skäl varit svepskäl och icke grundade på fakta och förnuftsslut, hvaraf kommer det sig då, att hr S. kringgått de väsendtligaste och icke vederlagt ett enda, äfven af de minsta? Se den species fakti, vi efter artikelns slut, skola meddela. 8) Denna heder lärer visst ingen missunna dem, i synnerhet som, hvad auktoriteterne angår, de hafva så många andra, lika lysande och fosterländska företag att berömma sig af. Likväl böra vi äfven upplysa hr S. att vi allt för väl känna, huru det i Sverige går till att vinna framgång åt de mest förvända förslag, så snart de blott framdrifvas af ett någorlunda ihärdigt, enskildt intresse, samt något annat sådant icke deraf förnärmas, för att låta dupera oss af hans bemödanden att skjuta ifrån sig på andra. Vid det af hr S. upprättade byggnadsförslaget n:o 2 (de Ups. kostnadsförslagen måste man beteckna med numror, för att kunna åtskilja dem alla), som gick ut på en kostnad af 75,000 rdr, fastän andra påstodo, att det vid verkställigheten, skulle komma att stiga till minst 120,000 rdr, hade hr S., efter hvad han uppgaf, litat på byggmästaren, såsom en skicklig och praktisk konduktör, konsistorii majoritet åter på professorn, derföre att han i sin vetenskap är en utmärkt man, och kanslersstyrelsen slutligen hade litat på konsistorium, derföre att det består af hvarjehanda klokt och vettigt folk, fastän just icke i konsten att bygga (se Sv. T. d. 25 Aug. 1852). På samma sätt ungefär har det tillgått med hela det s. k. ordnandet för den kemiska vetenskapen. Den ene litar på den andre; de, som tillfrågas om råd, förstå lätt, hvartåt det lutar, och lika upptagne af sina egna angelägenheter, som likgiltige för det allmännas högre intressen, hvarom de fleste icke hafva något begrepp, säga de gerna Ja, om icke för annat, åtminstone för att komma ifrån saken. Vi behöfva icke skildra, huru det går till i stånden, eller hvad som erfordras för att vinna adel och prester. 9) Detta är ett alltför stort misstag. Vi skulle vara alltför otacksamma, om vi icke erkände, att hr S. ingolunda fallit oss oläglig med bindande skäl; ty af sådana hafva vi icke förmärkt ett enda. Till och med de, som hr S. förut, i en replik emot en beskedlig in