Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1853, sida 1

— Kan väl tänka grelven gör sig apparancer. Men grefvinnan! skola vi inte få den nåden att se henne? hon är likväl yngre än vi, och får jag säga min tanka rent ut, så vore det inte mer än hennes skyldighet att uppsöka oss, åtminstone kusin, som är slägtinge och kunde vara i tillfälle att ganska rundt betala artigheten. — Stackars Hortense! hon lär lida af migrän i qväll. Brukspatron Nordenberg... kusin ser honom derborta ... den der fasliga menniskan, som aldrig kan låta bli att spotta på gollvet, och till råga på sin tölpaktighet skrapa öfver med foten ... brukspatron Nordenberg säger jag ... se nu spottar han igen .. brukspatron Nordenberg lärer varit på vippen att spilla ut sjudhett th helt nära den plats, der Hortenses lilla Zemire brukar ha sin kudde ... — Men lilla Zemire är ju för aftonen instängd ... — Visserligen! men man kan väl ändå tänka hvad det skulle alterera Hortense, som är så sensibel. Dessutom lärer prosten Högstedt, af hvars kläder det alltid luktar tobak, kommit henne alltför nära ... Kan kusin tänka! han hade den betisen att vilja kyssa grefvinnans hand ... Est-il possible?