Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1853, sida 1

män blott på ,grund af någon sin egen lilla personlighets-rått; man har icke representations-rått blott derföre att man är menniska, utan endast så vida man tillhör någon af. dessa, såsom Sv. Tidn. kallar dem, stora politiska yrkespersonligheter. För vår del kunna vi ej afgöra saken så kavaljerement, emedan vi tro att den väl behöfver begrundas, innan man kan vare sig jaka eller förneka densamma. Derföre lemna vi frågan för närvarande obesvarad; vilja blott erinra, att man äfven med Svenska Tidningens utgångspunkt måste komma till det allmänna (icke samfälta) valberättigande, som eljest af denna sidas män så ifrigt bestrides. Det finnes nemligen väl svårligen någon individ i samhället, som ej tillhör en stor politisk yrkespersonlighet. Hvilken klass är större och af mera politisk betydelse än kroppsarbetarens talrika klass? Är det verkligen Sv. Tidn:s mening, att alla medlemmar af denna klass skola äga representationsrätt? Konseqvensen fordrar dock att detta skulle vara meningen. Och vi veta ingen individ i samhället, utom fattighjonet, som på detta sätt skulle uteslutas ifrån representationsrätt. Sv. Tidn:s äsigter äro då i denna del radikalare än sjelfva de ultra-liberales. Sjelsva de för sin radikalism utskrikne Örebromännen gingo på långt när icke så långt. N Vi nämnde Örebromännen. Det skulle intressera oss om de konservative i allmänhe och Sv. Tidn. i synnerhet ville taga kännedom om det förslag desse män uppgjort. De skulle i detta förslag, hvilket, efter vår öfvertygelse och säkra förhoppning, engång skal blifva Sverges rikes grundlag, ehuru måhände med vissa smärre förändringar, finna en så stor moderation, en så stor försigtighet och så mycket afseende på bestående förhållanden att de alls ej skulle blifva så afvogt stämd: deremot, blott de derom toge notis. När der till kommer att förslaget är mycket enkelt konseqvent och lätt utförbart, så framstår det i jemförelse med det konstlade klassvalsförslag som utgör dess motbild, i en sådan dager, at ingen fördomsfri, tänkande menniska borde kunna tveka i valet. Om, . med detta förslag såsom framtidsmål man kan antaga det nu hvilande Ståndsförsla get, som hvilar på en helt annan grund, är en fråga, hvarom vi ännu ej vilja yttra vå tanke, likasom äfven Sv. Tidn. i detta fal uppskjutit att uttala sin mening. Det ifråga varande förslaget skulle väl, såsom hvilande på den gamla oefterrätteliga ständsprincipen förkastas af hvarje liberal, men då det tillika många delar utgör en verklig förbättring af de närvarande och dertill dger möjligheten alt kunna genomfäras, på hvilken omständighet vi, li kasom Sv. Tidn., lägga stor vigt, så torde mar böra väl besinna sig, innan man uttalar en så dan förkastelsedom. mv, a 1 1 .. 3. 2. 1 2. o